Civilförvaltningens organisation: Skillnad mellan sidversioner

Civilförvaltningens organisation (visa wikitext)

Versionen från 9 november 2010 kl. 10.42

90 byte lades till , 9 november 2010 kl. 10.42

nytt upplägg

Cognatus

Byråkrater, Administratörer

1 344

redigeringar

@@ Rad 5: / Rad 5: @@
 Civilförvaltningens organisation har sett i stort sett likadan under en stor del av den period som brukar vara intressant för den genomsnittlige släktforskaren, från och med antagandet av 1634 års regeringsform fram till början på 1900-talet med bland annat fögderireformen 1918.
-= Den svenska civilförvaltningens organsiationsstruktur från 1630-talets mitt till 1900-talets början. =
+== Den svenska civilförvaltningens organsiationsstruktur från 1630-talets mitt till 1900-talets början. ==
-=== Kunglig Majestät ===
+#'''[[Kunglig Majestät]]'''<BR>Det högsta beslutande organet inom den civila organisationen var [[Kunglig Majestät]].
+#'''[[Centrala ämbetsverk]]'''<BR>Under 1600-talet lades i Sverige grunden till landets nuvarande kollegieorganisation, tiden strax efter Gustav II Adolfs död 1632. Kollegierna i den civila organisationen från 1634 års regeringsform var:<BR>''[[Kammarkollegiet]]'' (finns fortfarande kvar, det skapades ur den äldre myndigheten skattkammaren eller kammaren som Gustav Vasa inrättade), med riksskattmästaren som chef.<BR>''[[Kunglig Majestäts kansli|Kanslikollegiet]]'' (nuvarande regeringskansliet) med rikskanslern som chef, vilka med tiden blev den viktigaste av kungens förtroendemän och det viktigaste av kollegierna. Kollegiet ansvarade bland annat för utrikespolitik och inrikespolitik.<BR>
+#'''[[Länsstyrelser]]'''<BR>När statsförvaltningen i Sverige (inklusive nuvarande Finland) reformerades år 1634 statsförvaltningen inrättades [[länsstyrelse]]rna. Under [[länsstyrelse]]n sker en uppdelning i det administrativa strukturen på städer och landsbygd, i städerna verkar ett [[magistrat]] och på landsbygden ett [[fögderi]].<BR>
+:::'''Landsbygd'''<BR>
+:::*'''[[Fögderier]]'''<BR>'''[[Fögderi]]''' avsåg förr de lokala [[skattemyndighet]]ernas verksamhetsområde, vilka sorterade under respektive [[länsstyrelse]].
-Det högsta beslutande organet inom den civila organisationen var [[Kunglig Majestät]].
+:::*'''[[Länsmansdistrikt]]''' och '''[[Fjärdingsmansdistrikt]]'''<BR>[[Länsmansdistrikt]]''' och '''[[Fjärdingsmansdistrikt]]''' var de jurisdiktionsområden som i vilken [[länsman]]nen och hans biträden [[fjärdingsman|fjärdingsmännen]] utövade sitt ämbete.
-=== [[Centrala ämbetsverk]] ===
+:::'''Städer'''
-Under 1600-talet lades i Sverige grunden till landets nuvarande kollegieorganisation, tiden strax efter Gustav II Adolfs död 1632. Kollegierna i den civila organisationen från 1634 års regeringsform var:
+:::*'''[[Magistrater]]'''<BR>I Sverige var '''[[magistraten]]''' från medeltiden till kommunreformen 1862 beteckningen för det högsta styrande organet för städer med egen jurisdiktion. Ordföranden i magistraten var stadens borgmästare. De övriga medlemmarna var rådmännen. Medlemmarna var alltså desamma som i [[rådhusrätt]]en.
-*''[[Kammarkollegiet]]'' (finns fortfarande kvar, det skapades ur den äldre myndigheten skattkammaren eller kammaren som Gustav Vasa inrättade), med riksskattmästaren som chef.
-*''[[Kunglig Majestäts kansli|Kanslikollegiet]]'' (nuvarande regeringskansliet) med rikskanslern som chef, vilka med tiden blev den viktigaste av kungens förtroendemän och det viktigaste av kollegierna. Kollegiet ansvarade bland annat för utrikespolitik och inrikespolitik.
-=== Länsstyrelser ===
-När statsförvaltningen i Sverige (inklusive nuvarande Finland) reformerades år 1634 statsförvaltningen inrättades [[länsstyrelse]]rna. Under [[länsstyrelse]]n sker en uppdelning i det administrativa strukturen på städer och landsbygd, i städerna verkar ett [[magistrat]] och på landsbygden ett [[fögderi]].
-==Landsbygd==
-=== Fögderier ===
-'''[[Fögderi]]''' avsåg förr de lokala [[skattemyndighet]]ernas verksamhetsområde, vilka sorterade under respektive [[länsstyrelse]].
-=== Länsmansdistrikt/Fjärdingsmansdistrikt===
-[[Länsmansdistrikt]] och [[fjärdingsmansdistrikt]] var de jurisdiktionsområden som i vilken [[länsman]]nen och hans biträden [[fjärdingsman|fjärdingsmännen]] utövade sitt ämbete.
-==Städer==
-===Magistrater===
-I Sverige var '''[[magistraten]]''' från medeltiden till kommunreformen 1862 beteckningen för det högsta styrande organet för städer med egen jurisdiktion. Ordföranden i magistraten var stadens borgmästare. De övriga medlemmarna var rådmännen. Medlemmarna var alltså desamma som i [[rådhusrätt]]en.
 == Källor ==