By: Skillnad mellan sidversioner

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
 
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:By.jpg|400px|right|Kungshamn är en svensk by]]
[[Fil:By.jpg|400px|right|Kungshamn är en svensk by]]
'''By''' (fornsvenska '''byr''', '''by''', av '''boa''', '''bo''') kan på svenska dels beteckna en avgränsad grupp sammanhängande hustomter ute på landet, dels vara en vidare, mer juridisk beteckning för en samling gårdar som är eller har varit en samfällighet för gemensamt ägande och brukande av viss mark eller skog – så kallad allmänning. Denna beteckning stämmer fortfarande delvis för [[same]]byar.
'''By''' (fornsvenska '''byr''', '''by''', av '''boa''', '''bo''') kan på svenska dels beteckna en avgränsad grupp sammanhängande hustomter ute på landet, dels vara en vidare, mer juridisk beteckning för en samling gårdar som är eller har varit en samfällighet för gemensamt ägande och brukande av viss mark eller skog – så kallad allmänning. Denna beteckning stämmer fortfarande delvis för [[Samer|samebyar]].


Länge fanns det i Norden ingen väsentlig skillnad mellan tätort och landsbygd, så ordet "by" användes om alla samhällsformer. Detta är fortfarande fallet i danskan och norskan, medan man i svenskan under medeltiden började använda ordet [[stad]] som beteckning för större samhällen, och by om mindre ort.
Länge fanns det i Norden ingen väsentlig skillnad mellan tätort och landsbygd, så ordet "by" användes om alla samhällsformer. Detta är fortfarande fallet i danskan och norskan, medan man i svenskan under medeltiden började använda ordet [[stad]] som beteckning för större samhällen, och by om mindre ort.

Nuvarande version från 26 augusti 2014 kl. 09.12

Kungshamn är en svensk by

By (fornsvenska byr, by, av boa, bo) kan på svenska dels beteckna en avgränsad grupp sammanhängande hustomter ute på landet, dels vara en vidare, mer juridisk beteckning för en samling gårdar som är eller har varit en samfällighet för gemensamt ägande och brukande av viss mark eller skog – så kallad allmänning. Denna beteckning stämmer fortfarande delvis för samebyar.

Länge fanns det i Norden ingen väsentlig skillnad mellan tätort och landsbygd, så ordet "by" användes om alla samhällsformer. Detta är fortfarande fallet i danskan och norskan, medan man i svenskan under medeltiden började använda ordet stad som beteckning för större samhällen, och by om mindre ort.

I svenska kyrkans folkbokföring var husförhörslängden eller församlingsboken indelad i bokstavsordning efter ortnamn, där varje ort på landsbygden utgjordes av en by eller en bruksort, och i städer av ett kvarter. Orterna var i sin tur indelade i fastigheter eller gårdar, där varje fastighet i allmänhet hade en egen sida i husförhörslängden. Församlingen eller socknen var även indelad i flera rotar, som var och ansvarade för rekrytering av en soldat, finansiering av skola och fattigvård, med mera. Varje rote bestod i sin tur av en eller flera byar.

Såväl byn som den jord som tillhörde byn, kallades förr även "bolstad" (av bol, gård).

I modern svensk statistik har ordet "by" ingen officiell ställning. Statistiska centralbyrån klassificerar samhällen med 50–199 bofasta invånare som "småorter", men för samhällen med färre än 50 bofasta invånare finns ingen officiell beteckning i SCB:s statistik. De gamla bynamnen finns emellertid på kartor och i lantmäteriets ortnamnsdatabas, där de betecknas med namntypen bebyggelse, vilket även kan beteckna enstaka fastighet. "Tätorter" kallas orter där fler än 200 invånare bor med högst 200 meters avstånd från varandra, och har ingen gräns uppåt. I det begreppet ingår benämningar som by, municipalsamhälle, köping, samt stad. På landsbygden ersätter begreppet "by" ordet "stadsdel" helt logiskt.

Byns namn eller ortnamnsefterled, berättar ofta om dess ålder och historia. Inom ortnamnsforskningen försöker man fastställa ursprunget och betydelsen i byars namn, vilket sedan kan användas i historisk, kulturhistorisk, agrarhistorisk och arkeologisk forskning.

Byn utgjorde grunden för bondens tillvaro. Dess jord var indelad i bol. Bolet har haft olika storlek i olika byar. Det har antagits att det ursprungligen varit en enhetlig beteckning för en viss jordrymd. Gårdarna låg samlade kring bygatan, och var och en innefattade en toft, motsvarande nutida tomt. Toftens storlek berodde på gårdens boltal i byn. Gårdens hus var belägna på toften. Där fanns även en kålhage och ibland en åkerlott.

Byns odlade jord var uppdelad i vångar, i vilka varje gård hade sin del. Vid fördelning av åkerjorden utgick man från boltalet. Åkerjordens uppdelning på olika vångar innebar att bönderna måste hjälpas åt vid brukningen. De samlades i grannstämma (bystämma). Helt utanför detta gemensamma jorddelningssystem låg de så kallade ornum.