Bureätten: Skillnad mellan sidversioner

163 byte lades till ,  8 juli 2014 kl. 11.40
Lagt till kommentar om nutida påståenden om Bureättens härstamning från medeltida, norrländska stormän.
(Skapar artikeln.)
(Lagt till kommentar om nutida påståenden om Bureättens härstamning från medeltida, norrländska stormän.)
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Bure.jpg|200px|thumb|right|Bureättlingen [[Johan Bure]] (1568–1652) – också känd under sin latinska namnform ''Johannes (Thomae Agrivillensis) Bureus'' – var och är en av de stora gestalterna inom 1600-talets forn- och språkforskning. Hans släktbok över Bureätten kom att ligga till grund för en av Sveriges märkligaste och mest omfångsrika genealogier. Foto: Bengt A Lundberg 2005. RAÄ:s Kulturmiljöbild (licens CC-BY).]]
[[Fil:Bure.jpg|200px|thumb|right|Bureättlingen [[Johan Bure]] (1568–1652) – också känd under sin latinska namnform ''Johannes (Thomae Agrivillensis) Bureus'' – var och är en av de stora gestalterna inom 1600-talets forn- och språkforskning. Hans släktbok över Bureätten kom att ligga till grund för en av Sveriges märkligaste och mest omfångsrika genealogier. Foto: Bengt A Lundberg 2005. RAÄ:s Kulturmiljöbild (licens CC-BY).]]


'''Bureätten''' var ursprungligen en släktkrets som på mödernet eller fädernet [[härstamning|härstammade]] från en välbärgad nybyggare vid namn Härse, den förste som byggde i vad som blev Bure (nuvarande Bureå församling) i Skellefteå socken i Västerbotten. Benämningen var tydligen i bruk redan på 1500-talet som en beteckning på några familjer med Burehärstamning vilka utgjorde en regional social elit i i Bottnen, dvs. nuvarande Västerbotten, Norrbotten och Österbotten.<REF NAME="Spridd"/> På 1600-talet vidgades beteckningen till att omfatta alla dem som gjorde anspråk på att härstamma från en mytisk, medeltida rikshjälte Fale hin unge – i den senare litteraturen också benämnd Fale Bure – i Medelpad. Från att vid 1800-talets början ha varit en riksbekant benämning används Bureätten i denna betydelse numera mest bland [[släktforskning|släktforskare]] och lokalhistoriker. Manliga och kvinnliga avkomlingar till denna ätt<REF NAME="Ätt"/> brukar kallas Bureättlingar. Ett stort antal Bureättlingar och deras inbördes släktskap finns redovisade i en släktbok som den månglärde antikvarien [[Johan Bure]] (1568–1652) upprättade. Han tillhörde själv Bureätten genom sin mormor.
'''Bureätten''' var ursprungligen en släktkrets som på mödernet eller fädernet [[härstamning|härstammade]] från en välbärgad nybyggare vid namn Härse, den förste som byggde i vad som blev Bure (nuvarande Bureå församling) i Skellefteå socken i Västerbotten. Benämningen var tydligen i bruk redan på 1500-talet som en beteckning på några familjer med Burehärstamning vilka utgjorde en regional social elit i i Bottnen, dvs. nuvarande Västerbotten, Norrbotten och Österbotten.<REF NAME="Spridd"/> På 1600-talet vidgades beteckningen till att omfatta alla dem som gjorde anspråk på att härstamma från en mytisk, medeltida rikshjälte Fale hin unge – i den senare litteraturen också benämnd Fale Bure – i Medelpad. Från att vid 1800-talets början ha varit en riksbekant benämning används Bureätten i denna betydelse numera mest bland [[släktforskning|släktforskare]] och lokalhistoriker. Manliga och kvinnliga avkomlingar till denna ätt<REF NAME="Ätt"/> brukar kallas Bureättlingar. Ett stort antal Bureättlingar och deras inbördes släktskap finns redovisade i en släktbok som den månglärde antikvarien [[Johan Bure]] (1568–1652) upprättade. Han tillhörde själv Bureätten genom sin mormor. Nutida påståenden på internet om Bureättens härstamning från medeltida, norrländska stormän är såväl felaktiga som historievetenskapligt ohållbara.


== Tidiga anknytningar till Bureätten ==
== Tidiga anknytningar till Bureätten ==
Rad 125: Rad 125:


== Nutida revideringar av de äldre släktleden ==
== Nutida revideringar av de äldre släktleden ==
De senaste åren har Johan Bures släktföreställningar, hans släktbok och traderingen av uppgifter ägnats ny uppmärksamhet utifrån ett källkritiskt perspektiv.<REF NAME="Krit"/> Nya försök har också gjorts att harmonisera den gamla släktkedjan med de historiska beläggen för Fartegn Unge och den grupp av norrländska stormän i vilken han verkar ha ingått, men försöken har inte levt upp till de nutida kraven på historievetenskaplig forskning.<REF NAME="Vet"/> Efter att den kommenterade utgåvan av Johan Bures släktbok publicerades 2014 har redan flera historiskt omöjliga försök gjorts att kombinera de gamla mytiska eller uppdiktade inslagen med de nya uppgifterna.
De senaste åren har Johan Bures släktföreställningar, hans släktbok och traderingen av uppgifter ägnats ny uppmärksamhet utifrån ett källkritiskt perspektiv.<REF NAME="Krit"/> Nya försök har också gjorts att harmonisera den gamla släktkedjan med de historiska beläggen för Fartägn Unge och den grupp av norrländska stormän i vilken han verkar ha ingått, men försöken har inte levt upp till de nutida kraven på historievetenskaplig forskning.<REF NAME="Vet"/> Efter att den kommenterade utgåvan av Johan Bures släktbok publicerades 2014 har redan flera historiskt omöjliga försök gjorts att kombinera de gamla mytiska eller uppdiktade inslagen med de nya uppgifterna.


===Dordi Bure?===
===Dordi Bure?===
Rad 208: Rad 208:
<REF NAME="Bring">LagerBring 1773, s. 298–301.</REF>
<REF NAME="Bring">LagerBring 1773, s. 298–301.</REF>


<REF NAME="Saml">Resultatet av Bygdéns undersökning framfördes i ett föredrag med titeln [http://runeberg.org/samlaren/1890/0049.html ”Om ursprunget till den historiska mythen om Fale Bure”]. Föredraget trycktes 1891 i ''Samlaren 11'' 1891, sid 43-75. – De senmedeltida namnen Fardin, Fardan, Farden (vilket med norrländskt uttal blir Fale) anges i ''Sveriges medeltida personnamn'' (häfte 6, 1980, spalterna 12 och 13) vara lokala varianter av namnet ''Farthaeghn''. Namnet blir med nusvensk normalisering Fartegn.</REF>
<REF NAME="Saml">Resultatet av Bygdéns undersökning framfördes i ett föredrag med titeln [http://runeberg.org/samlaren/1890/0049.html ”Om ursprunget till den historiska mythen om Fale Bure”]. Föredraget trycktes 1891 i ''Samlaren 11'' 1891, sid 43-75. – De senmedeltida namnen Fardin, Fardan, Farden (vilket med norrländskt uttal blir Fale) anges i ''Sveriges medeltida personnamn'' (häfte 6, 1980, spalterna 12 och 13) vara lokala varianter av namnet ''Farthaeghn''. Namnet blir med nusvensk normalisering Fartägn.</REF>


<REF NAME="Krit">Leif Boström ger åtskilliga kritiska kommentarer i sin redovisning av ättlingarna till Olof Härsesson i Bure på sin [http://familjenbostrom.se/genealogi/bure hemsida om Bureätten]. I tryck har olika aspekter av Johan Bures släktbok och Buregenealogin behandlats i de artiklar av Sikeborg som anförts ovan samt hos Sikeborg 2014.</REF>
<REF NAME="Krit">Leif Boström ger åtskilliga kritiska kommentarer i sin redovisning av ättlingarna till Olof Härsesson i Bure på sin [http://familjenbostrom.se/genealogi/bure hemsida om Bureätten]. I tryck har olika aspekter av Johan Bures släktbok och Buregenealogin behandlats i de artiklar av Sikeborg som anförts ovan samt hos Sikeborg 2014.</REF>


<REF NAME="Vet">För en sammanfattning av de två alternativa släktträd som vill kombinera 1700-talsgenealogiernas härledning tillbaka till vikingatiden med de norrländska stormän med namnet Fartegn som nämns i flera medeltida handlingar på 1300-talet, se Sikeborg 2011, s.  91–96.</REF>
<REF NAME="Vet">För en sammanfattning av de två alternativa släktträd som vill kombinera 1700-talsgenealogiernas härledning tillbaka till vikingatiden med de norrländska stormän med namnet Fartägn som nämns i flera medeltida handlingar på 1300-talet, se Sikeborg 2011, s.  91–96.</REF>
</references>
</references>
</div style>
</div style>
55

redigeringar