Allmänning: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Jojje (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Med '''allmänning''' menas en gemensamt ägd (eller nyttjad) jord. Den består ofta av skog, betesmark eller sandtag och inkluderar tillhörande vatten. Ägandet (eller nyttj...') |
Jojje (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
Med '''allmänning''' menas en gemensamt ägd (eller nyttjad) jord. Den består ofta av skog, betesmark eller sandtag och inkluderar tillhörande vatten. Ägandet (eller nyttjandet) kan skötas av en samfällighet eller av [[kronan]] (kronoallmänning). Sådan mark har funnits i alla germanska länder. Inne i byar fanns ofta mark som inte kunde utnyttjas till odling eller bete, de blev ofta allmänningar. Även bygator och fägator ansågs vara allmänningar, och blev det något hörn kvar någonstans, bebyggdes den av byns allra fattigaste och kallades [[gatehus]]. Även personer som levde av annat än jordbruk, t.ex. byskomakare, bysmeder, och andra byhantverkare utnyttjade allmänningar för husbyggen. | Med '''allmänning''' menas en gemensamt ägd (eller nyttjad) jord. Den består ofta av skog, betesmark eller sandtag och inkluderar tillhörande vatten. Ägandet (eller nyttjandet) kan skötas av en samfällighet eller av [[kronan]] (kronoallmänning). Sådan mark har funnits i alla germanska länder. Inne i byar fanns ofta mark som inte kunde utnyttjas till odling eller bete, de blev ofta allmänningar. Även bygator och fägator ansågs vara allmänningar, och blev det något hörn kvar någonstans, bebyggdes den av byns allra fattigaste och kallades [[gatehus]]. Även personer som levde av annat än jordbruk, t.ex. byskomakare, bysmeder, och andra byhantverkare, eller jordlösa lantarbetare, utnyttjade allmänningar för husbyggen. | ||
==Se även:== | ==Se även:== | ||
Nuvarande version från 18 augusti 2020 kl. 17.29
Med allmänning menas en gemensamt ägd (eller nyttjad) jord. Den består ofta av skog, betesmark eller sandtag och inkluderar tillhörande vatten. Ägandet (eller nyttjandet) kan skötas av en samfällighet eller av kronan (kronoallmänning). Sådan mark har funnits i alla germanska länder. Inne i byar fanns ofta mark som inte kunde utnyttjas till odling eller bete, de blev ofta allmänningar. Även bygator och fägator ansågs vara allmänningar, och blev det något hörn kvar någonstans, bebyggdes den av byns allra fattigaste och kallades gatehus. Även personer som levde av annat än jordbruk, t.ex. byskomakare, bysmeder, och andra byhantverkare, eller jordlösa lantarbetare, utnyttjade allmänningar för husbyggen.