Ättling, eller avkomma (ibland också efterkomling), betecknar motsatsen till ana, dvs en persons barn, barnbarn, barnbarns barn, osv. i "rakt nedstigande led" till en anmoder eller anfader. En släkting som inte härstammar i "rakt nedstigande led", t.ex. ett syskons barn eller en makes barn, är inte en ättling. Det är avlett av substantivet ätt, som i fornsvenskan hade betydelsen äga. Det betyder alltså egentligen 'den som hör till en (person)'. Ordet är ett speciellt nordiskt uttryck och finns inte i engelskan och tyskan. I betydelsen 'efterkommande' finns det inte heller i isländskan, som här i stället använder afkomandi. Liknande uttryck används även i de skandinaviska språken och i danskan ska ordet efterkommer vara det vanligaste.

På andra språk

  • Descendant (engelska, franska)
  • Descendiente (spanska)
  • Discendente (italienska)
  • Descendente (portugisiska)
  • Abkömmling, Nachfahre (tyska)


Se även