Bureätten: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Minor (diskussion | bidrag) (Skapar artikeln.) |
Minor (diskussion | bidrag) (Lagt till kommentar om nutida påståenden om Bureättens härstamning från medeltida, norrländska stormän.) |
||
Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:Bure.jpg|200px|thumb|right|Bureättlingen [[Johan Bure]] (1568–1652) – också känd under sin latinska namnform ''Johannes (Thomae Agrivillensis) Bureus'' – var och är en av de stora gestalterna inom 1600-talets forn- och språkforskning. Hans släktbok över Bureätten kom att ligga till grund för en av Sveriges märkligaste och mest omfångsrika genealogier. Foto: Bengt A Lundberg 2005. RAÄ:s Kulturmiljöbild (licens CC-BY).]] | [[Fil:Bure.jpg|200px|thumb|right|Bureättlingen [[Johan Bure]] (1568–1652) – också känd under sin latinska namnform ''Johannes (Thomae Agrivillensis) Bureus'' – var och är en av de stora gestalterna inom 1600-talets forn- och språkforskning. Hans släktbok över Bureätten kom att ligga till grund för en av Sveriges märkligaste och mest omfångsrika genealogier. Foto: Bengt A Lundberg 2005. RAÄ:s Kulturmiljöbild (licens CC-BY).]] | ||
'''Bureätten''' var ursprungligen en släktkrets som på mödernet eller fädernet [[härstamning|härstammade]] från en välbärgad nybyggare vid namn Härse, den förste som byggde i vad som blev Bure (nuvarande Bureå församling) i Skellefteå socken i Västerbotten. Benämningen var tydligen i bruk redan på 1500-talet som en beteckning på några familjer med Burehärstamning vilka utgjorde en regional social elit i i Bottnen, dvs. nuvarande Västerbotten, Norrbotten och Österbotten.<REF NAME="Spridd"/> På 1600-talet vidgades beteckningen till att omfatta alla dem som gjorde anspråk på att härstamma från en mytisk, medeltida rikshjälte Fale hin unge – i den senare litteraturen också benämnd Fale Bure – i Medelpad. Från att vid 1800-talets början ha varit en riksbekant benämning används Bureätten i denna betydelse numera mest bland [[släktforskning|släktforskare]] och lokalhistoriker. Manliga och kvinnliga avkomlingar till denna ätt<REF NAME="Ätt"/> brukar kallas Bureättlingar. Ett stort antal Bureättlingar och deras inbördes släktskap finns redovisade i en släktbok som den månglärde antikvarien [[Johan Bure]] (1568–1652) upprättade. Han tillhörde själv Bureätten genom sin mormor. | '''Bureätten''' var ursprungligen en släktkrets som på mödernet eller fädernet [[härstamning|härstammade]] från en välbärgad nybyggare vid namn Härse, den förste som byggde i vad som blev Bure (nuvarande Bureå församling) i Skellefteå socken i Västerbotten. Benämningen var tydligen i bruk redan på 1500-talet som en beteckning på några familjer med Burehärstamning vilka utgjorde en regional social elit i i Bottnen, dvs. nuvarande Västerbotten, Norrbotten och Österbotten.<REF NAME="Spridd"/> På 1600-talet vidgades beteckningen till att omfatta alla dem som gjorde anspråk på att härstamma från en mytisk, medeltida rikshjälte Fale hin unge – i den senare litteraturen också benämnd Fale Bure – i Medelpad. Från att vid 1800-talets början ha varit en riksbekant benämning används Bureätten i denna betydelse numera mest bland [[släktforskning|släktforskare]] och lokalhistoriker. Manliga och kvinnliga avkomlingar till denna ätt<REF NAME="Ätt"/> brukar kallas Bureättlingar. Ett stort antal Bureättlingar och deras inbördes släktskap finns redovisade i en släktbok som den månglärde antikvarien [[Johan Bure]] (1568–1652) upprättade. Han tillhörde själv Bureätten genom sin mormor. Nutida påståenden på internet om Bureättens härstamning från medeltida, norrländska stormän är såväl felaktiga som historievetenskapligt ohållbara. | ||
== Tidiga anknytningar till Bureätten == | == Tidiga anknytningar till Bureätten == | ||
Rad 125: | Rad 125: | ||
== Nutida revideringar av de äldre släktleden == | == Nutida revideringar av de äldre släktleden == | ||
De senaste åren har Johan Bures släktföreställningar, hans släktbok och traderingen av uppgifter ägnats ny uppmärksamhet utifrån ett källkritiskt perspektiv.<REF NAME="Krit"/> Nya försök har också gjorts att harmonisera den gamla släktkedjan med de historiska beläggen för | De senaste åren har Johan Bures släktföreställningar, hans släktbok och traderingen av uppgifter ägnats ny uppmärksamhet utifrån ett källkritiskt perspektiv.<REF NAME="Krit"/> Nya försök har också gjorts att harmonisera den gamla släktkedjan med de historiska beläggen för Fartägn Unge och den grupp av norrländska stormän i vilken han verkar ha ingått, men försöken har inte levt upp till de nutida kraven på historievetenskaplig forskning.<REF NAME="Vet"/> Efter att den kommenterade utgåvan av Johan Bures släktbok publicerades 2014 har redan flera historiskt omöjliga försök gjorts att kombinera de gamla mytiska eller uppdiktade inslagen med de nya uppgifterna. | ||
===Dordi Bure?=== | ===Dordi Bure?=== | ||
Rad 208: | Rad 208: | ||
<REF NAME="Bring">LagerBring 1773, s. 298–301.</REF> | <REF NAME="Bring">LagerBring 1773, s. 298–301.</REF> | ||
<REF NAME="Saml">Resultatet av Bygdéns undersökning framfördes i ett föredrag med titeln [http://runeberg.org/samlaren/1890/0049.html ”Om ursprunget till den historiska mythen om Fale Bure”]. Föredraget trycktes 1891 i ''Samlaren 11'' 1891, sid 43-75. – De senmedeltida namnen Fardin, Fardan, Farden (vilket med norrländskt uttal blir Fale) anges i ''Sveriges medeltida personnamn'' (häfte 6, 1980, spalterna 12 och 13) vara lokala varianter av namnet ''Farthaeghn''. Namnet blir med nusvensk normalisering | <REF NAME="Saml">Resultatet av Bygdéns undersökning framfördes i ett föredrag med titeln [http://runeberg.org/samlaren/1890/0049.html ”Om ursprunget till den historiska mythen om Fale Bure”]. Föredraget trycktes 1891 i ''Samlaren 11'' 1891, sid 43-75. – De senmedeltida namnen Fardin, Fardan, Farden (vilket med norrländskt uttal blir Fale) anges i ''Sveriges medeltida personnamn'' (häfte 6, 1980, spalterna 12 och 13) vara lokala varianter av namnet ''Farthaeghn''. Namnet blir med nusvensk normalisering Fartägn.</REF> | ||
<REF NAME="Krit">Leif Boström ger åtskilliga kritiska kommentarer i sin redovisning av ättlingarna till Olof Härsesson i Bure på sin [http://familjenbostrom.se/genealogi/bure hemsida om Bureätten]. I tryck har olika aspekter av Johan Bures släktbok och Buregenealogin behandlats i de artiklar av Sikeborg som anförts ovan samt hos Sikeborg 2014.</REF> | <REF NAME="Krit">Leif Boström ger åtskilliga kritiska kommentarer i sin redovisning av ättlingarna till Olof Härsesson i Bure på sin [http://familjenbostrom.se/genealogi/bure hemsida om Bureätten]. I tryck har olika aspekter av Johan Bures släktbok och Buregenealogin behandlats i de artiklar av Sikeborg som anförts ovan samt hos Sikeborg 2014.</REF> | ||
<REF NAME="Vet">För en sammanfattning av de två alternativa släktträd som vill kombinera 1700-talsgenealogiernas härledning tillbaka till vikingatiden med de norrländska stormän med namnet | <REF NAME="Vet">För en sammanfattning av de två alternativa släktträd som vill kombinera 1700-talsgenealogiernas härledning tillbaka till vikingatiden med de norrländska stormän med namnet Fartägn som nämns i flera medeltida handlingar på 1300-talet, se Sikeborg 2011, s. 91–96.</REF> | ||
</references> | </references> | ||
</div style> | </div style> |