https://wiki.rotter.se/api.php?action=feedcontributions&user=AndersB&feedformat=atomWiki-Rötter - Användarbidrag [sv]2024-03-28T23:34:03ZAnvändarbidragMediaWiki 1.38.4https://wiki.rotter.se/index.php?title=Diskussion:Huvudsida&diff=13131Diskussion:Huvudsida2018-07-26T16:37:41Z<p>AndersB: Tömde sidan</p>
<hr />
<div></div>AndersBhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Wiki-R%C3%B6tter:Om&diff=13130Wiki-Rötter:Om2018-07-26T16:36:48Z<p>AndersB: Återställde redigeringar av Snopp (användardiskussion) till senaste versionen av Jojje</p>
<hr />
<div>'''Wiki-Rötter''' ägs och drivs av '''Sveriges Släktforskarförbund''', och är en del av nättidningen '''Rötter'''. Wiki-Rötter är en ''släktforsknings-encyklopedi'' med öppet innehåll som utvecklas av sina användare - en så kallad ''wiki''. Det betyder att vilken ''registrerad användare'' som helst, även du, kan redigera vilken artikel som helst, när som helst, genom att klicka på länken "redigera" som finns längst upp på varje sida. Om Wiki-medier är nytt för dig kan du börja med att göra några testredigeringar i '''Wikipedias sandlåda'''[http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Sandl%C3%A5dan] - en sida där man kan öva fritt på att bli bättre att redigera wikis.<br />
<br />
Allt som skrivs i ''Wiki-Rötter'' skall ha ''direkt koppling till ämnet '''släktforskning'''''. Övrigt som inte direkt har anknytning till släktforskning hänvisas till Wikipedia.</div>AndersBhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Jojje&diff=13129Användare:Jojje2018-07-26T16:36:42Z<p>AndersB: Återställde redigeringar av Snopp (användardiskussion) till senaste versionen av Jojje</p>
<hr />
<div>'''Jojje Lintrup'''<br/><br />
Båtsman Nähls gränd 4<br/><br />
163 47 Spånga<br/><br />
<br />
Telefon: 070-6416040 eller 08-4407555 (dagtid)<br />
<br />
''j.lintrup@genealogi.se''<br/><br />
<br />
Jag heter Jorge Lintrup, född i Buenos Aires 1952, och har släktforskat "på riktigt" i nästan 25 år, även om jag varit intresserad och gjort en del undersökningar och utredningar redan från 16 års ålder och framåt. Jag har mina rötter fördelade över större delen av västra Europa, med koncentrationer i Sverige (Skåne, Östergötland, Västmanland och Västergötland), Italien (Ligurien), Danmark (i ett bälte från Ribe till Bornholm), Spanien och allting däremellan.<br />
<br />
Jag är författare till två böcker som används inom släktforskningen, '''''Latin för släktforskare''''' (ISBN 978-91-87676-80-2) och '''''Släktforskarens Arbetsbok''''' (ISBN 91-87676-74-1).<br />
<br />
Just nu arbetar jag dels med ett projekt inom [[Sveriges Släktforskarförbund]] som går ut på att involvera våra invandrarsläkter i släktforskningen, kallad [[Släktforskning för invandrare (projekt)]], och dels upprättande av en [[SSf:s internationella kommitté|internationell kommitté]] för att få bättre kontakt med andra länders släktforskare.<br />
<br />
Jag är även "redaktör" och ansvarig för Wiki-Rötter.<br />
<br />
*[http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/se-dig-sjalv-i-din-slakt Se dig själv i din släkt], Jojje intervjuad i Dagens Nyheter, 31 augusti 2011.</div>AndersBhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Wiki-R%C3%B6tter:Allm%C3%A4nt_f%C3%B6rbeh%C3%A5ll&diff=13128Wiki-Rötter:Allmänt förbehåll2018-07-26T16:36:18Z<p>AndersB: Återställde redigeringar av Snopp (användardiskussion) till senaste versionen av Jojje</p>
<hr />
<div><big>'''Alla som har access till Wiki-Rötter kan fritt skriva och påverka wikins innehåll.''' Detta är en av Wiki-Rötters ''styrkor'', men också en av dess ''svagheter''. Inga garantier lämnas därför för korrektheten i innehållet. Användarna svarar också för att ''upphovsrätten upprätthålls'', men '''Sveriges Släktforskarförbund''', som äger Wiki-Rötter kan inte automatiskt se alla eventuella övertramp, därför ber vi dig ''att anmäla uppenbara brott'' mot upphovsrätten eller lagen, så att vi snarast kan åtgärda dem. Wiki-Rötter är ett pågående arbete och många artiklar innehåller fel, osakligheter och tvetydigheter eller behöver helt enkelt ''ömsint omvårdnad''. ''Alla användare uppmuntras att rätta till felaktigheter och misstag.''</big></div>AndersBhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Diskussion:Blodskam&diff=13127Diskussion:Blodskam2018-07-26T16:35:54Z<p>AndersB: Återställde redigeringar av Snopp (användardiskussion) till senaste versionen av Jojje</p>
<hr />
<div>Jag noterade att i projekt Runeberg där jag kikade på formuleringar kring denna artikel har man i sin OCR taggat ordet in--st med taggen <Spärr> på båda sidor. Är det något som man bör/kan göra här i denna wiki oxå?<br />
<br />
Känn dig fri att ta egna beslut. Här har vi dock ingen censur för eller specialbehandling av ord som kan verka stötande, förutsatt att de nämns i sammanhang som är seriösa. /Jojje</div>AndersBhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AndersB&diff=13126Användare:AndersB2018-07-26T16:33:04Z<p>AndersB: Tömde sidan</p>
<hr />
<div></div>AndersBhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Wiki-R%C3%B6tterdiskussion:Anv%C3%A4ndarvillkor_%26_integritetspolicy&diff=13125Wiki-Rötterdiskussion:Användarvillkor & integritetspolicy2018-07-26T16:30:15Z<p>AndersB: Återställde redigeringar av Snopp (användardiskussion) till senaste versionen av Chatho</p>
<hr />
<div>'''Till Jojje för kännedom!'''<br />
<br />
Det finns ett obetydligt, men ändå fel på denna sida. Se citat nedan.<br />
<br />
"Användargenererat innehåll får under inga omständigheter innehålla: <br />
<br />
* Hets mot folkgrupp eller annat innehåll av rasistisk eller stötande karaktär <br />
* Kränkande uppgifter såsom förtal eller förolämpning, hot, personliga påhopp eller stötande uppgifter. <br />
* uppmaning till brottslig handling eller hämnd. Litet u i stället för stort.<br />
* Olaga våldsskildring, pornografi. <br />
* Uppgifter som utgör upphovsrättsintrång. <br />
* Spridning av datavirus och massutskick, s.k. spam. <br />
* Programkod som kan vara skadlig och påverka webbplatsens funktionalitet på något sätt. <br />
* Erbjudande om sexuella tjänster, enkäter, egna tävlingar, reklam, massutskick, privata annonser eller liknande. <br />
* Känsliga personuppgifter"<br />
<br />
--[[Användare:Viking|Viking]] 8 mars 2011 kl. 07.48 (CET)<br />
<br />
:Åtgärdat. --[[Användare:Cognatus|Cognatus]] 8 mars 2011 kl. 09.33 (CET)<br />
<br />
'''Till administratörerna för kännedom.'''<br />
<br />
Stavfel. Se mitt citat nedan.<br />
<br />
"Wiki-Rötter har rätt, men inte skyldighet, att omedelbart, helt eller delvis, avlägsna eller inte vidarebefordra användargenererat innehåller som strider helt eller delvis mot dessa villkor." '''innehåll''' istället för innehåller.--[[Användare:Viking|Viking]] 11 mars 2011 kl. 09.38 (CET)<br />
<br />
:Åtgärdat. - [[Användare:Jojje|Jojje]] 11 mars 2011 kl. 09.49 (CET)</div>AndersBhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AndersB&diff=13124Användare:AndersB2018-07-26T16:28:57Z<p>AndersB: Gör version 13019 av Snopp (diskussion) ogjord</p>
<hr />
<div>Användaren '''AndersB''' är i verkliga livet även känd som '''Anders Berg'''. Jag är administratör på Wiki-Rötter.</div>AndersBhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Scangen&diff=13006Scangen2018-06-13T16:11:21Z<p>AndersB: </p>
<hr />
<div>[[Fil:scangen_logo_fb.jpg|right]]<br />
<br />
<br />
<br />
'''Scangen''' (ScanGen) är en internetsajt med resurser främst för [[släktforskare]] i Sverige. Sajten drivs ideellt och är gratis för användarna. Ingen inloggning eller annat medlemskap krävs. <br />
<br />
== Tjänster ==<br />
<br />
* '''Efterlysningsforum''' - ett [[forum]] för släktforskningsfrågor. Fokus ligger på efterlysning av personer som man har problem att komma vidare med. I september 2016 fanns över 60 000 frågor och svar publicerade.<br />
* '''Register över digitaliserade källor''' - ett hela tiden aktuellt och uppdaterat register över de källor som digitaliserats och gjorts tillgängliga på internet av [[Arkiv Digital]] och [[SVAR]].<br />
* Diverse projekt som avskrifter och länksidor.<br />
<br />
Scangen är inte bunden till någon förening utan drivs som ett privat projekt utan vinstintresse av Anders Berg.<br />
<br />
== Externa länkar ==<br />
*[http://www.scangen.se Scangens webbplats]<br />
*[http://forum.scangen.se Efterlysningsforum]<br />
<br />
[[Kategori:Genealogiska internet-resurser]]<br />
[[Kategori:Genealogiska_sökmotorer]]<br />
[[Kategori:Släktforskningsforum]]</div>AndersBhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Namn_%C3%A5t_de_d%C3%B6da&diff=12666Namn åt de döda2016-09-29T15:58:50Z<p>AndersB: </p>
<hr />
<div>'''Namn åt de döda''', '''(NÅDD)''', är ett projekt som drivs av [[Sveriges Släktforskarförbund]] för att komplettera databasen [[Sveriges dödbok]] med saknade uppgifter, t.ex. namn, dödsdatum, m.m. Projektet har engagerat tusentals frivilliga.<br />
<br />
===Historik===<br />
I Sveriges dödbok versionerna 1 och 2 fanns många döda på 50- och 60-talet som saknade namn- och dödsdagsuppgifter. Detta gjorde att materialet från de 20 första åren inte var lika användbart som de senare åren.<br />
<br />
Därför startade [[Sveriges Släktforskarförbund]] projekt ''Namn åt de döda'' med syfte att fylla luckorna i materialet inför version 3 av dödboken. ''Namn åt de döda'' blev ett lyckosamt projekt där Sveriges släktforskare gemensamt levererade in ca 80% av de saknade uppgifterna, över 1 miljon poster. Detta arbete utmynnade i Sveriges dödbok 1947-2003 som kom ut i slutet av mars 2005.<br />
<br />
I juni 2007 var version 4, Sveriges dödbok 1947-2006, klar och alla som avlidit under perioden hade fått namn. Totalt kom version 4 att omfatta drygt 5 miljoner personer.<br />
<br />
Många önskemål har under resans gång framkommit om att utöka Sveriges dödbok bakåt i tiden. Större delen av kyrkboksmaterialet för 1900-talet är svåråtkomligt och många luckor uppstår i släktforskningen för åren i början på 1900-talet.<br />
<br />
2007 påbörjades därför version 5 och i augusti 2010 presenterades Sveriges dödbok 5 1901-2009. Denna utgåva är kompletterad med 2,5 miljoner avlidna för perioden 1901-1946, som frivilliga medarbetare har registrerat i projektet ''Namn åt de döda'', vilket innebär att ca 70 % av samtliga döda under de åren ingår. Från 1947 och framåt ingår alla döda, där det för åren 2007-2009 har tillkommit 272 000 avlidna sedan förra utgåvan. Totalt innehåller denna DVD 7 880 000 poster varav det även kan förekomma enstaka poster 1895-1901.<br />
<br />
Med start 1 september 2010 fortsatte ''NÅDD-projektet''. Målet var att under 2010-2012 registrera alla döda i de återstående församlingarna 1901-1946, komplettera med födelseförsamlingar och civilståndsdatum där sådant saknas och även rätta felaktiga uppgifter. Likaså skulle komplettering av registreringarna 1947-1970 genomföras innan projektet avslutades med en komplett dödskiva.<br />
<br />
Den senaste utgåvan av [[Sveriges dödbok]] (version 6) som utkom i augusti 2014 innehåller personuppgifter om samtliga 9,3 miljoner personer som avled åren 1901-2013 och var folkbokförda i Sverige. Uppgifter om en del svenska medborgare som avlidit utomlands ingår också, men är inte kompletta. När denna "sista" version kom ut var egentligen NÅDD-projektet avslutat. Projektledaren ''Anna-Lena Hultman'' hade då gått i pension och målet var uppnått. Men förbundsstämman ville inte lägga ner projektet. I stället utökades det till att gälla från och med år 1860, och en ny projektledare, ''Viktoria Jonasson'', fick uppdraget att hålla i det. Från halvårsskiftet 2016 har ''Anders Berg'' tagit över som projektledare.<br />
<br />
------<br />
Källa: [http://www.genealogi.se/dodb/framsida.htm Sveriges Släktforskarförbund Namn: åt de döda]<br />
<br />
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]<br />
[[Kategori:Genealogiska projekt i Sverige]]</div>AndersBhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Sveriges_d%C3%B6dbok&diff=12665Sveriges dödbok2016-09-29T15:51:48Z<p>AndersB: </p>
<hr />
<div>: <small>''(Denna artikel handlar om DVD-skivan "Sveriges dödbok". '''[[Dödbok]]''' som kyrkboksbegrepp har en egen artikel i Wiki-Rötter.)''</small><br />
<br />
{{Infobox<br />
|image = [[Fil:Db6omslag.jpg|300px|right|Sveriges dödbok 6]]<br />
|imagestyle = <br />
|captionstyle = <br />
|headerstyle = background:#ccf;<br />
|labelstyle =<br />
|datastyle = <br />
<br />
<br />
|header1 = Sveriges Dödbok 1901-2013<br />
<br />
|label2 = Författare<br />
|label3 = Utgiven av<br />
|label4 = Operativsystem<br />
|label5 = Presentationsformat<br />
|label6 = Ämne<br />
|label7 = Förlag<br />
|label8 = Utgivningsår<br />
|label9 = Språk<br />
|label10 = ISBN<br />
|label11 = Format<br />
|label12 = Antal skivor<br />
|label13 = Seriens namn<br />
|label14 = Del av serien<br />
|label15 = Övrigt<br />
<br />
|data2 = <br />
|data3 = [[Sveriges Släktforskarförbund]]<br />
|data4 = Windows/Mac<br />
|data5 = [[SSFs Presentationsprogram - Sveriges kyrkböcker|SSFs Presentationsprogram]]<br />
|data6 = <br />
|data7 =<br />
|data8 = 2014<br />
|data9 =<br />
|data10 = ISBN 91-87676-64-8<br />
|data11 = DVD och USB<br />
|data12 = 1<br />
|data13 = <br />
|data14 = <br />
|data15 = <br />
<br />
|belowstyle = background:#ddf;<br />
|below =<br />
}}<br />
<br />
'''Sveriges dödbok''' (ISBN 91-87676-64-8) är en Windows-baserad (Mac-anpassad) digital databas innehållande information om avlidna svenskar. Databasen är framställd av [[Sveriges Släktforskarförbund]] och har givits ut på både '''CD-''' ''(version 1-4)'' och '''DVD-skiva''' ''(version 5 och 6)'' sedan 1997.<br />
<br />
Den senaste utgåvan (version 6) som utkom i augusti 2014 innehåller personuppgifter om samtliga 9,3 miljoner personer som avled åren 1901-2013 och var [[folkbokföring|folkbokförda]] i Sverige. Uppgifter om en del svenska [[Medborgarskap|medborgare]] som avlidit utomlands ingår också, men är inte kompletta. <br />
<br />
Inkluderade uppgifter är:<br />
*[[personnummer]] <br />
*fullständigt namn<br />
*[[postadress]]<br />
*dödsdatum<br />
*[[Församling (förvaltning)|församling]] och [[kommun]] där den avlidna var [[folkbokföring|folkbokförd]] vid dödsfallet<br />
*födelseort, födelsehemort eller födelseland<br />
*[[civilstånd]] med datum för senaste civilståndsförändring <br />
<br />
Uppgifter som kan saknas för vissa församlingar och/eller tidsperioder är fullständigt [[förnamn]] utöver [[tilltalsnamn]], postadress, födelseort och civilståndsdatum.<br />
<br />
Databasen är en sammanställning av uppgifter från olika dataregister över befolkningen som är baserade på Svenska kyrkans och Skatteverkets [[folkbokföring]]. Registren kommer huvudsakligen från [[Statistiska centralbyrån]] (SCB), SPAR och Riksförsäkringsverket (RFV). Till detta kommer ett stort material som har registrerats manuellt av ideellt arbetande personer inom ett projekt kallat "[[Namn åt de döda]]".<br />
<br />
Förebilden till Sveriges dödbok var en amerikansk CD-ROM med 40 miljoner avlidna som varit registrerade i USA:s socialförsäkringssystem sedan omkring 1960. Idén om en svensk motsvarighet kom från [[Carl Szabad]], som också lett produktionen av samtliga versioner. Koordinator för projektet [[Namn åt de döda]] är ''Anders Berg'' sedan halvårsskiftet 2016.<br />
<br />
== Versioner ==<br />
=== Sveriges dödbok nr 1, 1968–1996 ===<br />
Sveriges dödbok nr 1, 1968–1996 var den första utgåvan och innehöll information om över 2,5 miljoner avlidna personer. Uppgifterna hämtades från SCB:s dataregister för åren 1968-76 samt registret SPAR som innehöll uppgifter för åren 1977-96. Uppgifterna för 1968-72 saknade namn- och adressuppgifter eftersom dessa inte fanns med i det vid den tidpunkten tillgängliga källmaterialet.<br />
<br />
=== Sveriges dödbok nr 2, 1950-1999 ===<br />
Sveriges dödbok nr 2, 1950-1999 var version 2 och gavs ut år 2000. Den innehöll över 4,2 miljoner avlidna. Uppgifterna för åren 1950-67 hämtades från SCB:s dödsorsaksregister. Detta är överfört till databand från hålkort och saknar namn- och adressuppgifter. Uppgifterna om dödsorsaker har exkluderats från Sveriges dödbok.<br />
<br />
=== Sveriges dödbok nr 3, 1947-2003 ===<br />
Sveriges dödbok nr 3, 1947-2003 var version 3 och gavs ut år 2005. Databasen innehåller information om 4,7 miljoner avlidna. Många namn och andra uppgifter från åren 1947-70 hade här kompletterats manuellt. Databasen hade också tillförts många namn och adresser från 1960-talet ur Riksförsäkringsverkets äldsta dataregister.<br />
<br />
=== Sveriges dödbok nr 4, 1947-2006 ===<br />
Sveriges dödbok nr 4, 1947-2006 var version 4 och gavs ut år 2007. Här finns information om 5,1 miljoner avlidna svenskar. Kompletteringen av perioden 1947-70 är i denna version fullständig med undantag för uppgifter från vissa mycket stora församlingar.<br />
<br />
=== Sveriges dödbok nr 5, 1901-2009 ===<br />
Sveriges dödbok nr 5, 1901-2009 är version 5 och lanserades i augusti 2010. Denna utgåva är kompletterad med ca 2,5 miljoner avlidna för perioden 1901-1946, vilket innebär ca 70% av samtliga döda under de åren. Från 1947 och framåt ingår samtliga avlidna, där det för åren 2007-2009 har tillkommit 272 000 sedan förra utgåvan. Totalt innehåller skivan 7 880 000 poster. Precis som tidigare har registreringen gjorts ideellt. På grund av den ökade mängden data ges denna skiva ut på DVD till skillnad från de tidigare, som har utgivits på CD.<br />
<br />
=== Sveriges dödbok nr 6, 1901-2013 ===<br />
Sveriges dödbok nr 6 gavs ut under [[Släktforskardagarna]] den 30-31 augusti 2014, både på DVD och USB. Förbundsstyrelsen har beslutat att fortsätta ge ut minst en skiva till. <ref>[http://blogg.hd.se/slaktforskning/2014/05/09/sveriges-befolkning-1910-pa-dvd/ Sveriges befolkning 1910 på dvd - hd.se]</ref><ref>[http://blogg.hd.se/slaktforskning/2013/07/31/sveriges-dodbok-och-framtiden/ Sveriges dödbok och framtiden - hd.se]</ref><ref>[http://blogg.hd.se/slaktforskning/2014/07/12/dodboken-pa-dvd-och-usb/ Dödboken på dvd – och usb - hd.se]</ref><ref>[http://www.genealogi.se/om-roetter/nyhetsarkivet/nyheter-2013/123-nyheter/2013/932-pa-vaeg-mot-ny-doedbok På väg mot ny dödbok - genealogi.se]</ref><ref>[http://www.genealogi.se/om-roetter/nyhetsarkivet/nyheter-2013/123-nyheter/2013/1150-nya-flygblad-och-annonser-att-ladda-ned-2 Nya dödboken släpps på Släktforskardagarna - genealogi.se]</ref> DVD:n innehåller små luckor i en del storstadsförsamlingar som inte blev helt klara när skivan trycktes men som kommer att vara helt åtgärdade när den nya skivan kommer ut.<ref>[http://www.genealogi.se/blog/entry/stora-luckor-i-doedboken Små luckor i dödboken! Rötter-bloggen]</ref><br />
<br />
==== Mac-anpassad version 2016 ====<br />
Den senaste versionen av DVD-skivan (OBS - inte USB:n) har i 2016 års nytryck anpassats så att den fungerar i Mac-datorer. '''Systemkrav:''' Windows 98/2000/Me/XP/Vista, m.fl. 1,5 GB ledigt hårddiskutrymme. Programmet har paketerats för MAC med Wineskin och kräver minst OS X version 10.7.<br />
<br />
=== Sveriges dödbok nr 7 (under produktion) ===<br />
Förbundsstyrelsen har beslutat att ge ut ytterligare en ny upplaga av skivan, där man siktar på en täckning från år 1860 och framåt. Den kommer att ges ut någon gång 2017-2018.<ref>[http://www.genealogi.se/om-roetter/nyhetsarkivet/nyheter-2015/123-nyheter/2013/1490-nya-doedskivan-har-salts-i-oever-10-000-exemplar Över 10 000 sålda exemplar av nya dödskivan - genealogi.se]</ref><br />
<br />
== Tillförlitlighet ==<br />
Sveriges dödbok är en [[Källa|sekundärkälla]] men har visat sig vara till nytta vid bland annat släktforskning eftersom [[Källa|primärkällor]] i form av folkbokföringsmaterial inte är fritt tillgängliga, detta på grund av att de innehåller uppgifter som kan omfattas av [[sekretessgräns]].<br />
<br />
Utgivaren varnar för att fel kan förekomma: "Ett dataregister är nästan alltid en andrahandskälla och ska betraktas därefter. Uppgifterna kan alltså innehålla fel och bör kollas mot originalmaterialet."<br />
<br />
== Referenser ==<br />
<references/><br />
<br />
[[Kategori:CD- och DVD-skivor]]<br />
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]</div>AndersBhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Scangen&diff=12664Scangen2016-09-28T22:18:27Z<p>AndersB: Uppdatering av innehållet</p>
<hr />
<div>[[Fil:scangen_logo_fb.jpg|right]]<br />
<br />
<br />
<br />
'''Scangen''' (ScanGen) är en internetsajt med resurser främst för [[släktforskare]] i Sverige. Sajten drivs ideellt och är gratis för användarna. Ingen inloggning eller annat medlemskap krävs. <br />
<br />
== Tjänster ==<br />
<br />
* '''Efterlysningsforum''' - ett [[forum]] för släktforskningsfrågor. Fokus ligger på efterlysning av personer som man har problem att komma vidare med. I september 2016 fanns över 60 000 frågor och svar publicerade.<br />
* '''Register över digitaliserade källor''' - ett hela tiden aktuellt och uppdaterat register över de källor som digitaliserats och gjorts tillgängliga på internet av [[Arkiv Digital]] och [[SVAR]].<br />
* Diverse projekt som avskrifter och länksidor.<br />
* På Scangen finns även '''Svenska Haplogruppdatabasen (SHD)''', som är en databas för registrering av anor med känd [[DNA-genealogi|haplogrupp]]. Uppgifter yngre än 100 år visas inte av integritetsskäl. Databasen lanserades i början av 2011 och är ett samarbete mellan Anders Berg och Jonas Magnusson.<br />
<br />
Scangen är inte bunden till någon förening utan drivs som ett privat projekt utan vinstintresse av Anders Berg.<br />
<br />
== Externa länkar ==<br />
*[http://www.scangen.se Scangens webbplats]<br />
*[http://forum.scangen.se Efterlysningsforum]<br />
*[http://dna.scangen.se Svenska Haplogruppdatabasen]<br />
*[http://www.facebook.com/pages/Scangen/169770334589 Scangen på Facebook]<br />
<br />
[[Kategori:Genealogiska internet-resurser]]<br />
[[Kategori:Genealogiska_sökmotorer]]<br />
[[Kategori:Släktforskningsforum]]</div>AndersBhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=DNA-genealogi&diff=8363DNA-genealogi2011-09-16T19:40:24Z<p>AndersB: </p>
<hr />
<div>'''DNA-genealogi''' eller släktskapstester baserat på DNA-analys innebär att man genom ett biologiskt prov fastställer delar av den sekvens av molekyler som utgör vår arvsmassa, DNA. Graden av överensstämmande i denna sekvens av molekyler är ett mått på hur nära två individer är besläktade med varandra.<br />
<br />
Under de senaste decennierna har tidigare vanliga släktskapsanalyser (blodprover som visar blodgrupp eller HLA-typ) successivt ersatts för att nu helt ha övergått till DNA-analyser. De traditionella blodproverna kunde i hög utsträckning utesluta en felaktig far, men inte i egentlig mening helt säkert säga att det är rätt far. Numera görs istället DNA-test som är ännu säkrare. Man pratar om 99,99 procent säkerhet.<br />
<br />
För att göra ett DNA-test går det lika bra att använda munavskrap, blod- eller salivprov.<br />
<br />
=Basfakta om genetik=<br />
=====Kromosom=====<br />
Varje människa har 46 kromosomer, dvs 23 kromosompar. Kvinnor har två X-kromosomer och män har en X-kromosom och en Y-kromosom. X- och Y-kromosomerna kallas för könskromosomer.<br />
De andra 22 kromosom-paren kallas för autosomala kromosomer och innehåller parvis samma gener. Den ena kromosomen i paret kommer från fadern och den andra från modern.<br />
<br />
=====Raka fädernet=====<br />
Genom att följa Y-kromosomen kan man följa den rakt manliga sidan.<br />
<br />
=====Raka mödernet=====<br />
Via mitokondriellt DNA är det möjligt att följa den rakt kvinnliga sidan, eftersom mtDNA följer med äggcellen från kvinnan. Även första generationen män har ju samma mtDNA som sin mor och sina systrar, eftersom äggcellen kommer från modern.<br />
<br />
=====Mitokondriellt DNA (mt-DNA)=====<br />
Detta är en särskild DNAsträng som finns i mitokondrierna som är cellernas bränslestationer, och som ligger utanför cellkärnan där det vanliga DNAt finns. mtDNA är mycket kort och innehåller 37 gener. Denna DNA-sträng följer med äggcellen från modern till barnet. DNA-strängen är alltid en exakt kopia av moderns och förändras mycket långsamt och då pga mutationer. Man kan därför använda mtDNA för att spåra släktskap på det raka mödernet. Bryan Sykes bok Evas sju döttrar handlar om de sju huvudtyperna av mtDNA som finns.<br />
<br />
=====Överkorsning=====<br />
Vid utveckling av könsceller (dvs äggceller eller spermier) sker en uppdelning så att bara en kromosom från respektive kromosompar följer med till könscellen som således bara har 23 enkla kromosomer. Före uppdelningen lägger sig de två kromosomerna i varje kromosompar bredvid varandra och på vissa punkter kan de båda kromosomernas armar byta plats med varandra. Det kallar man för överkorsning. Det innebär att varje kromosom i könscellen inte kommer från endera personens far eller mor, utan är en blandning av båda föräldrarnas<br />
motsvarande kromosom.<br />
<br />
=Principen för släktskapsberäkning genom DNA-test=<br />
Människans arvsanlag, DNAt, är uppbyggt av fyra olika slags molekyler som betecknas med bokstäverna A, T, G och C. Dessa molekyler (baser) sitter i långa strängar och fungerar som en kod för att skapa vår kropp. Vid reproduktion hos människor blandas denna kod från två individer och likheter i arvsanlaget förändras relativt snabbt åt en större och större olikhet för varje generation som går (se under rubriken '''autosomalt DNA-test''' nedan).<br />
<br />
Det finns dock vissa typer av DNA som enbart ärvs från modern eller fadern och blir därmed inte utsatt för denna inblandning av annat DNA. Det är bland annat ''mitokondriellt DNA (mt-DNA)'' som enbart ärvs från mor till barn via äggcellen (som kommer från modern) och ''Y DNA'' som enbart ärvs från far till son via den manliga könskromosomen, Y-kromosmen. Dessa i stort sett homogena DNA-sekvenser går att studera och genom att fastställa vilka små förändringar, spontana mutationer, som skett kan man räkna ut hur nära släkt individer är till varandra jämfört med andra. På detta vis kan man på det raka mödernet och fädernet se vilken etnisk härstamning man har flera tusen år tillbaka i tiden.<br />
<br />
I och med att mt-DNA ärvs av både döttrar och söner(som dock inte kan föra det vidare då de inte producerar äggceller) kan alla människor analysera sitt mt-DNA för att studera härkomsten på mödernet. Däremot ärver inte döttrar sin faders Y-kromosom och det är då enbart män som kan studera härkomsten på fädernet genom att analysera sitt eget Y-DNA. Men har man som kvinna en bror, brorson, far eller farfar tillgänglig kan man via analys av dennes Y-DNA åstadkomma samma resultat.<br />
<br />
=====Förenklat exempel på analys av härkomst=====<br />
Nedanstående bild visar på ett väldigt förenklat vis hur man med hjälp av förändringarna i DNAt över tid kan bestämma vilka som är mer släkt med varandra än andra.<br />
<br />
Vid tidsperiodens början, längst till vänster kallad '''A''', finns en individ som i sitt DNA har en sekvens på 15 baser. Någon gång ibland, vid tillkomsten av en ny generation, helt slumpartat, uppstår en förändring, en mutation. I bilden är tidpunkten för dessa mutationer markerade med ett '''M'''. Den ursprungliga sekvensen av DNA som fanns hos individ '''A''' lever vidare hos andra ättlingar till densamme, men det tillkommer vid varje sådan mutation en ny variant av sekvensen men med en liten skillnad (de röda bokstäverna). Så fortlöper det i all evighet och nya varianter tillkommer.<br />
<br />
Genom att jämföra DNA-sekvensen i detta område hos idag levande människor kan man beräkna graden av släktskap. I det teoretiska exemplet nedan är individerna '''a''' och '''a1''' närmare (14 av 15 baser är lika och ger 93% matchning) släkt med varandra än vad individerna '''a1''' och '''d''' är med varandra (11 av 15 baser är lika och ger 73% matchning).<br />
<br />
Denna typ av analys på en mångfaldigt mer detaljerad och komplex nivå, i kombination med studier av den geografiska spridningen av olika sekvenser, ger förutsättningar för att bestämma etnisk härkomst. En bidragande faktor till kartläggningen av folkslagens spridning är de fall av arkeologiska fynd där man lyckats extrahera DNA och därmed kunnat genomföra samma slag analys på detta material.<br />
<br />
[[Fil:Kladd.JPG |800px]]<br />
<br />
=Människans ursprung=<br />
<br />
DNA i släktforskningen bygger på ut-ur-Afrika-teorin och att man antar att mutationsfrekvensen är någorlunda konstant.<br />
====Ut-ur-Afrika====<br />
Ut-ur-Afrika-teorin går ut på att man tror att alla européer, asiater och urbefolkningen i Syd- och Nordamerika stammar från några små grupper människor som har utvandrat från Afrika.<br />
Tidpunkten tros vara för ungefär 60 000 år sedan. Västafrika anses enligt den teorin vara mänsklighetens ursprungsområde. Européernas ursprungsområde var förmodligen runt Great Rift Valley i östra Afrika.<br />
<br />
====Nära utrotning====<br />
Det finns några forskare som vill lägga tidpunkten för utvandringen från Afrika till för 74 000 år sedan då ett stort vulkanutbrott förändrade och försämrade klimatet på jorden. Då minskade också folkmängden drastiskt. Mänskligheten var nära en utrotning.<br />
<br />
Det finns flera grupper av forskare som har tagit blodprov på folkgrupper från alla kontinenter. Det rör sig om hundratusentals prover som har analyserats med avseende på DNA-innehåll.<br />
Dessa har alla pekat på en migration från Afrika för ungefär 60 000 år sedan till Saudiarabien och vidare upp mot Kaukasus och Ukraina och sedan mot Europa för vår del.<br />
<br />
====Tre grupper övervintrade istiden====<br />
I Europa har tre grupper övervintrat den senaste istiden. En grupp på Iberiska halvön, en grupp på Balkanhalvön och en på Appeninska halvön.<br />
Andra grupper har migrerat till Asien och några små grupper har sedan korsat Behrings sund under en period då havsnivån varit avsevärt lägre än idag.<br />
Det finns några enstaka avvikelser som motsäger denna teori, men den övervägande majoriteten av prov stöder den.<br />
<br />
====Genetisk variation====<br />
Det intressanta är att befolkningen i Afrika har större genetisk variation än vad som skiljer européer från asiater eller sydamerikaner om man undantar personer med afrikanskt påbrå. Dessa har ju utvandrat från Afrika i modern tid.<br />
Mutationsfrekvensen förefaller ha varit konstant över tiden, men detta kan inte helt säkert visas. Detta kan påverka tidpunkterna för när människan har nått en viss plats på vägen ut från Afrika. Vidare forskning kan förmodligen göra tidsbestämningarna mera exakta.<br />
<br />
=Olika slags DNA-prov=<br />
Om man vill göra ett DNA-prov måste man först bestämma om man ska testa Y-kromosomen eller mitokondrie-DNA eller både och. Man<br />
kan också testa de vanliga kromosomerna. Detta kallas för ett autosomalt test eller faderskapstest.<br />
<br />
==Y-kromosomtest, Test på det raka fädernet==<br />
Väljer man detta kan man testa 12, 25, 37 eller 67 punkter på Y kromosomen. Mannens testresultat jämförs med andra mäns resultat för att bestämma den tidsperiod inom vilken de testade personerna delar den senaste gemensamma förfadern ('''most recent common ancestor''') eller som det förkortas '''MRCA'''. Om testresultatet överensstämmer perfekt, eller nära på,är de släkt ur en släktforskares tidsperspektiv.<br />
<br />
<br />
====STR-markörer och deras DYS-numrering====<br />
Det man testar är korta repetitioner av tre eller flera tecken t ex AGAT, AGAT, AGAT, AGAT, AGAT... AGAT, AGAT (DYS393). Detta är inte riktig genetisk kod som bär på arvsanlaget, som alltid består av tre bokstäver. Dessa repetetiva tecken man analyserar kallas på engelska för '''short tandem repeats''' (korta konsekutiva repetitioner) och förkortas '''STR'''.<br />
<br />
De STR-segment som undersöks kallas allmänt för genetiska markörer och finns inom vad som kallas "skräp"-DNA-områden, det vill säga DNA som inte bär på några anlag. Antalet repetitioner (STR) varierar från en person till en annan (benämns även för allel).<br />
<br />
De olika varianterna av STR tilldelas ett nummer och kallas för en '''DYS-markör'''. '''DYS''' = '''D'''NA '''Y'''-chromosome '''S'''egment. Några exempel på DYS-markörer (av de cirka 100 som finns) är:<br />
<br />
{| class="wikitable" style="text-align:center"<br />
|+ '''Exempel på DYS-markörer'''<br />
!DYS-nummer || Sekvens || Varianter<br />
|-<br />
| DYS391 || TCTA || 6-14<br />
|-<br />
| DYS426 || GTT || 10-12<br />
|-<br />
| DYS441 || CCTT || 12-18<br />
|-<br />
| DYS455 || AAAT || 8-12<br />
|-<br />
|}<br />
<br />
Den grupp som har samma antal repetitioner kallas en '''haplogrupp'''. I Europa finns det huvudsakligen tre haplogrupper:<br />
:*I norr typ '''I'''<br />
:*'''R1b''' i västra Europa<br />
:*'''R1a''' i östra Europa.<br />
<br />
Ett tolvpunkters Y DNA-test kan t ex se ut som i tabellen nedan. Detta prov är ett exempel på typ R1b. <br />
Ska man dra lite mer detaljerade slutsatser krävs ett större test t ex 37 punkter. I USA tycker man att 12 punkter är för litet. För Europas del kan det räcka för att se åt vilket håll i Europa det pekar.<br />
<br />
{| class="wikitable" style="text-align:center"<br />
|+ '''Ett tolvpunkters Y DNA-test'''<br />
|-<br />
! DYS <br />
|| 393 || 439 || 388 || 385a || 394 || 389-1 || 390 || 385b || 391 || 389-2 || 426 || 392 <br />
|-<br />
! Antal <br />
|| 13 || 12 || 12 || 11 || 14 || 13 || 25 || 13 || 11 || 29 || 12 || 14 <br />
|-<br />
|}<br />
<br />
==mtDNA-test, Test på det raka mödernet==<br />
Mitokondrierna är cellernas kraftstationer.<br />
De har ett eget DNA som är kort, 16 569 baspar. Väljer man att testa mtDNA eller kvinnolinjen undersöker man vad som<br />
kallas HVR. Det betyder Hyper Variable Region. HVR delas upp i 3 grupper: HVR1, HVR2 och HVR3.<br />
:*HVR1 testar de sista basparen16 001 till 16 569 på mitokondrie-DNA.<br />
:*HVR2 testar de första basparen 00001 till 00574. HVR2 visar om man är europé eller är av afrikanskt/ur-nord-amerikanskt påbrå.<br />
:*HVR3 testar basparen 438 till 576 som är en delmängd av HVR2.<br />
<br />
Ett HVR1-test kan ge detta resultat:<br />
{| class="wikitable" style="text-align:center"<br />
|+ '''HVR1-test'''<br />
!mtDNA || rCRS || haplogrupp K<BR>med 3 mutationer<br />
|-<br />
| 16224 || T || C<br />
|-<br />
| 16311 || T || C<br />
|-<br />
| 16519 || T || C<br />
|-<br />
rCRS = revised Cambridge Reference<br />
Sequence<br />
|}<br />
<br />
====Mitokondrie haplogrupper====<br />
<br />
<br />
<br />
====”The Seven Daughters of Eve”====<br />
De sju ”klanmödrar” som nämns av Bryan Sykes som ursprunget för dagens Européer hör ihop med en eller flera haplogrupper av mitokondrietyp.<br />
<br />
:*'''Helenas''' klan, hör ihop med Haplogroup '''H'''. Folkgruppen slog sig ner i Pyrenéerna, flyttade till England i slutet av sista istiden och flyttade sedan ut i resten av Europa. Den vanligaste i Europa.<br />
:*'''Jasmines''' klan, hör ihop med Haplogroup '''J'''. Folkgrupp som tidigt utvecklade jordbruk och tämjde djur till boskap i Syrien. Senare flyttade de ut i resten av Europa. Ganska vanlig i Europa.<br />
:*'''Katrines''' klan,hör ihop med Haplogroup '''K'''. Folkgrupp som fanns i Venedig för cirka 10 000 år sedan. Senare flyttade de ut till Alperna i Europa. Ganska vanlig i Europa. Ötzi var av typ K.<br />
:*'''Taras''' klan, hör ihop med Haplogroup '''T'''. Folkgrupp som fanns i Toscana (norr om Rom) för 17 000 år sedan. Nu finns de i England. Ganska vanlig i Europa.<br />
:*'''Ursulas''' klan, hör ihop med Haplogroup '''U''' (utom subgrupp K). Stenåldersfolk som fanns i hela Europa.<br />
:*'''Valdas''' klan, hör ihop med Haplogroup '''V'''. Folkgrupp som fanns i Spanien för 17 000 år sedan. Nu finns de också i Finland och i Norge. Ganska vanlig i Europa.<br />
:*'''Xenias''' klan, hör ihop med Haplogroup '''X'''. Folkgrupp som fanns i Kaukasus för 25 000 år sedan. Senare finns de i hela Europa. Inte så vanlig i Europa.<br />
<br />
==Autosomalt DNA-test==<br />
Det finns ett tredje sorts DNA-test man kan göra. Det kallas ett faderskapstest. Om man gör ett faderskapstest använder man de 22 kromosompar som inte innehåller könskromosomerna X och Y. Denna typ av test kallas ett autosomalt test. Ett sådant test kan (just nu) användas för att testa fyra till fem generationer bakåt i tiden. <br />
<br />
{| class="wikitable" style="text-align:center"<br />
!Släktskap|| Sannolikhet<BR>för detektion<br />
|-<br />
| [[Kusiner]] eller<BR>närmare || ~100%<br />
|-<br />
| [[Kusin|Andrakusin]] || >99%<br />
|-<br />
| [[Kusin|Tredjekusin]] || ~90%<br />
|-<br />
| [[Kusin|Fjärdekusin]] || ~45%<br />
|-<br />
| [[Kusin|Femtekusin]] || ~15%<br />
|-<br />
| [[Kusin|Sjättekusin]] eller<BR>mer avlägsen || <5%<br />
|-<br />
|}<br />
<br />
= Externa länkar =<br />
<br />
*[http://www.dis.se/diskulogen/disk/disk80.pdf Diskulogen Nr80], temanummer "DNA i släktforskningen"<br />
*[http://familjenbostrom.se/genealogi/dna DNA-GENEALOGI av Leif A Boström, Täby]<br />
*[http://aforum.genealogi.se/discus/messages/22540/32325.html Anbytarforum: DNA-genealogi]<br />
*[http://sv.wikipedia.org/wiki/DNA DNA på Wikipedia]<br />
*[http://www3.nationalgeographic.com/genographic/index.html The Genographic Project]<br />
*[http://www.familytreedna.com Familytree DNA]<br />
*[http://www.smgf.org Sorensen Foundation]<br />
*[http://atlantisinireland.com/DNA/Europeernas_DNA.php Ulf Erlingsson]<br />
*[http://www.dnatestingcentre.com/DNA.htm DNA Testingcentre]<br />
*[http://dna.scangen.se Svenska Haplogruppdatabasen, SHD]<br />
<br />
=Källor=<br />
<br />
* [[Diskulogen]] Nr 80, temanummer ''"DNA i släktforskningen"'' av Ulf Frykman och Olof Cronberg (enligt medgivande)<br />
<br />
[[Kategori:Hjälpmedel för släktforskaren]]<br />
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]</div>AndersBhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=DNA-genealogi&diff=8362DNA-genealogi2011-09-16T19:34:34Z<p>AndersB: </p>
<hr />
<div>'''DNA-genealogi''' eller släktskapstester baserat på DNA-analys innebär att man genom ett biologiskt prov fastställer delar av den sekvens av molekyler som utgör vår arvsmassa, DNA. Graden av överensstämmande i denna sekvens av molekyler är ett mått på hur nära två individer är besläktade med varandra.<br />
<br />
Under de senaste decennierna har tidigare vanliga släktskapsanalyser (blodprover som visar blodgrupp eller HLA-typ) successivt ersatts för att nu helt ha övergått till DNA-analyser. De traditionella blodproverna kunde i hög utsträckning utesluta en felaktig far, men inte i egentlig mening helt säkert säga att det är rätt far. Numera görs istället DNA-test som är ännu säkrare. Man pratar om 99,99 procent säkerhet.<br />
<br />
För att göra ett DNA-test går det lika bra att använda munavskrap, blod- eller salivprov.<br />
<br />
=Basfakta om genetik=<br />
=====Kromosom=====<br />
Varje människa har 46 kromosomer, dvs 23 kromosompar. Kvinnor har två X-kromosomer och män har en X-kromosom och en Y-kromosom. X- och Y-kromosomerna kallas för könskromosomer.<br />
De andra 22 kromosom-paren kallas för autosomala kromosomer och innehåller parvis samma gener. Den ena kromosomen i paret kommer från fadern och den andra från modern.<br />
<br />
=====Raka fädernet=====<br />
Genom att följa Y-kromosomen kan man följa den rakt manliga sidan.<br />
<br />
=====Raka mödernet=====<br />
Via mitokondriellt DNA är det möjligt att följa den rakt kvinnliga sidan, eftersom mtDNA följer med äggcellen från kvinnan. Även första generationen män har ju samma mtDNA som sin mor och sina systrar, eftersom äggcellen kommer från modern.<br />
<br />
=====Mitokondriellt DNA (mt-DNA)=====<br />
Detta är en särskild DNAsträng som finns i mitokondrierna som är cellernas bränslestationer, och som ligger utanför cellkärnan där det vanliga DNAt finns. mtDNA är mycket kort och innehåller 37 gener. Denna DNA-sträng följer med äggcellen från modern till barnet. DNA-strängen är alltid en exakt kopia av moderns och förändras mycket långsamt och då pga mutationer. Man kan därför använda mtDNA för att spåra släktskap på det raka mödernet. Bryan Sykes bok Evas sju döttrar handlar om de sju huvudtyperna av mtDNA som finns.<br />
<br />
=====Överkorsning=====<br />
Vid utveckling av könsceller (dvs äggceller eller spermier) sker en uppdelning så att bara en kromosom från respektive kromosompar följer med till könscellen som således bara har 23 enkla kromosomer. Före uppdelningen lägger sig de två kromosomerna i varje kromosompar bredvid varandra och på vissa punkter kan de båda kromosomernas armar byta plats med varandra. Det kallar man för överkorsning. Det innebär att varje kromosom i könscellen inte kommer från endera personens far eller mor, utan är en blandning av båda föräldrarnas<br />
motsvarande kromosom.<br />
<br />
=Principen för släktskapsberäkning genom DNA-test=<br />
Människans arvsanlag, DNAt, är uppbyggt av fyra olika slags molekyler som betecknas med bokstäverna A, T, G och C. Dessa molekyler (baser) sitter i långa strängar och fungerar som en kod för att skapa vår kropp. Vid reproduktion hos människor blandas denna kod från två individer och likheter i arvsanlaget förändras relativt snabbt åt en större och större olikhet för varje generation som går (se under rubriken '''autosomalt DNA-test''' nedan).<br />
<br />
Det finns dock vissa typer av DNA som enbart ärvs från modern eller fadern och blir därmed inte utsatt för denna inblandning av annat DNA. Det är bland annat ''mitokondriellt DNA (mt-DNA)'' som enbart ärvs från mor till barn via äggcellen (som kommer från modern) och ''Y DNA'' som enbart ärvs från far till son via den manliga könskromosomen, Y-kromosmen. Dessa i stort sett homogena DNA-sekvenser går att studera och genom att fastställa vilka små förändringar, spontana mutationer, som skett kan man räkna ut hur nära släkt individer är till varandra jämfört med andra. På detta vis kan man på det raka mödernet och fädernet se vilken etnisk härstamning man har flera tusen år tillbaka i tiden.<br />
<br />
I och med att mt-DNA ärvs av både döttrar och söner(som dock inte kan föra det vidare då de inte producerar äggceller) kan alla människor analysera sitt mt-DNA för att studera härkomsten på mödernet. Däremot ärver inte döttrar sin faders Y-kromosom och det är då enbart män som kan studera härkomsten på fädernet genom att analysera sitt eget Y-DNA. Men har man som kvinna en bror, brorson, far eller farfar tillgänglig kan man via analys av dennes Y-DNA åstadkomma samma resultat.<br />
<br />
=====Förenklat exempel på analys av härkomst=====<br />
Nedanstående bild visar på ett väldigt förenklat vis hur man med hjälp av förändringarna i DNAt över tid kan bestämma vilka som är mer släkt med varandra än andra.<br />
<br />
Vid tidsperiodens början, längst till vänster kallad '''A''', finns en individ som i sitt DNA har en sekvens på 15 baser. Någon gång ibland, vid tillkomsten av en ny generation, helt slumpartat, uppstår en förändring, en mutation. I bilden är tidpunkten för dessa mutationer markerade med ett '''M'''. Den ursprungliga sekvensen av DNA som fanns hos individ '''A''' lever vidare hos andra ättlingar till densamme, men det tillkommer vid varje sådan mutation en ny variant av sekvensen men med en liten skillnad (de röda bokstäverna). Så fortlöper det i all evighet och nya varianter tillkommer.<br />
<br />
Genom att jämföra DNA-sekvensen i detta område hos idag levande människor kan man beräkna graden av släktskap. I det teoretiska exemplet nedan är individerna '''a''' och '''a1''' närmare (14 av 15 baser är lika och ger 93% matchning) släkt med varandra än vad individerna '''a1''' och '''d''' är med varandra (11 av 15 baser är lika och ger 73% matchning).<br />
<br />
Denna typ av analys på en mångfaldigt mer detaljerad och komplex nivå, i kombination med studier av den geografiska spridningen av olika sekvenser, ger förutsättningar för att bestämma etnisk härkomst. En bidragande faktor till kartläggningen av folkslagens spridning är de fall av arkeologiska fynd där man lyckats extrahera DNA och därmed kunnat genomföra samma slag analys på detta material.<br />
<br />
[[Fil:Kladd.JPG |800px]]<br />
<br />
=Människans ursprung=<br />
<br />
DNA i släktforskningen bygger på ut-ur-Afrika-teorin och att man antar att mutationsfrekvensen är någorlunda konstant.<br />
====Ut-ur-Afrika====<br />
Ut-ur-Afrika-teorin går ut på att man tror att alla européer, asiater och urbefolkningen i Syd- och Nordamerika stammar från några små grupper människor som har utvandrat från Afrika.<br />
Tidpunkten tros vara för ungefär 60 000 år sedan. Västafrika anses enligt den teorin vara mänsklighetens ursprungsområde. Européernas ursprungsområde var förmodligen runt Great Rift Valley i östra Afrika.<br />
<br />
====Nära utrotning====<br />
Det finns några forskare som vill lägga tidpunkten för utvandringen från Afrika till för 74 000 år sedan då ett stort vulkanutbrott förändrade och försämrade klimatet på jorden. Då minskade också folkmängden drastiskt. Mänskligheten var nära en utrotning.<br />
<br />
Det finns flera grupper av forskare som har tagit blodprov på folkgrupper från alla kontinenter. Det rör sig om hundratusentals prover som har analyserats med avseende på DNA-innehåll.<br />
Dessa har alla pekat på en migration från Afrika för ungefär 60 000 år sedan till Saudiarabien och vidare upp mot Kaukasus och Ukraina och sedan mot Europa för vår del.<br />
<br />
====Tre grupper övervintrade istiden====<br />
I Europa har tre grupper övervintrat den senaste istiden. En grupp på Iberiska halvön, en grupp på Balkanhalvön och en på Appeninska halvön.<br />
Andra grupper har migrerat till Asien och några små grupper har sedan korsat Behrings sund under en period då havsnivån varit avsevärt lägre än idag.<br />
Det finns några enstaka avvikelser som motsäger denna teori, men den övervägande majoriteten av prov stöder den.<br />
<br />
====Genetisk variation====<br />
Det intressanta är att befolkningen i Afrika har större genetisk variation än vad som skiljer européer från asiater eller sydamerikaner om man undantar personer med afrikanskt påbrå. Dessa har ju utvandrat från Afrika i modern tid.<br />
Mutationsfrekvensen förefaller ha varit konstant över tiden, men detta kan inte helt säkert visas. Detta kan påverka tidpunkterna för när människan har nått en viss plats på vägen ut från Afrika. Vidare forskning kan förmodligen göra tidsbestämningarna mera exakta.<br />
<br />
=Olika slags DNA-prov=<br />
Om man vill göra ett DNA-prov måste man först bestämma om man ska testa Y-kromosomen eller mitokondrie-DNA eller både och. Man<br />
kan också testa de vanliga kromosomerna. Detta kallas för ett autosomalt test eller faderskapstest.<br />
<br />
==Y-kromosomtest, Test på det raka fädernet==<br />
Väljer man detta kan man testa 12, 25, 37 eller 67 punkter på Y kromosomen. Mannens testresultat jämförs med andra mäns resultat för att bestämma den tidsperiod inom vilken de testade personerna delar den senaste gemensamma förfadern ('''most recent common ancestor''') eller som det förkortas '''MRCA'''. Om testresultatet överensstämmer perfekt, eller nära på,är de släkt ur en släktforskares tidsperspektiv.<br />
<br />
<br />
====STR-markörer och deras DYS-numrering====<br />
Det man testar är korta repetitioner av tre eller flera tecken t ex AGAT, AGAT, AGAT, AGAT, AGAT... AGAT, AGAT (DYS393). Detta är inte riktig genetisk kod som bär på arvsanlaget, som alltid består av tre bokstäver. Dessa repetetiva tecken man analyserar kallas på engelska för '''short tandem repeats''' (korta konsekutiva repetitioner) och förkortas '''STR'''.<br />
<br />
De STR-segment som undersöks kallas allmänt för genetiska markörer och finns inom vad som kallas "skräp"-DNA-områden, det vill säga DNA som inte bär på några anlag. Antalet repetitioner (STR) varierar från en person till en annan (benämns även för allel).<br />
<br />
De olika varianterna av STR tilldelas ett nummer och kallas för en '''DYS-markör'''. '''DYS''' = '''D'''NA '''Y'''-chromosome '''S'''egment. Några exempel på DYS-markörer (av de cirka 100 som finns) är:<br />
<br />
{| class="wikitable" style="text-align:center"<br />
|+ '''Exempel på DYS-markörer'''<br />
!DYS-nummer || Sekvens || Varianter<br />
|-<br />
| DYS391 || TCTA || 6-14<br />
|-<br />
| DYS426 || GTT || 10-12<br />
|-<br />
| DYS441 || CCTT || 12-18<br />
|-<br />
| DYS455 || AAAT || 8-12<br />
|-<br />
|}<br />
<br />
Den grupp som har samma antal repetitioner kallas en '''haplogrupp'''. I Europa finns det huvudsakligen tre haplogrupper:<br />
:*I norr typ '''I'''<br />
:*'''R1 b''' i västra Europa<br />
:*'''R1a''' i östra Europa.<br />
<br />
Ett tolvpunkters Y DNA-test kan t ex se ut som i tabellen nedan. Detta prov är ett exempel på typ R1b. <br />
Ska man dra lite mer detaljerade slutsatser krävs ett större test t ex 37 punkter. I USA tycker man att 12 punkter är för litet. För Europas del kan det räcka för att se åt vilket håll i Europa det pekar.<br />
<br />
{| class="wikitable" style="text-align:center"<br />
|+ '''Ett tolvpunkters Y DNA-test'''<br />
|-<br />
! DYS <br />
|| 393 || 439 || 388 || 385a || 394 || 389-1 || 390 || 385b || 391 || 389-2 || 426 || 392 <br />
|-<br />
! Antal <br />
|| 13 || 12 || 12 || 11 || 14 || 13 || 25 || 13 || 11 || 29 || 12 || 14 <br />
|-<br />
|}<br />
<br />
==mtDNA-test, Test på det raka mödernet==<br />
Mitokondrierna är cellernas kraftstationer.<br />
De har ett eget DNA som är kort, 16 569 baspar. Väljer man att testa mtDNA eller kvinnolinjen undersöker man vad som<br />
kallas HVR. Det betyder Hyper Variable Region. HVR delas upp i 3 grupper: HVR1, HVR2 och HVR3.<br />
:*HVR1 testar de sista basparen16 001 till 16 569 på mitokondrie-DNA.<br />
:*HVR2 testar de första basparen 00001 till 00574. HVR2 visar om man är europé eller är av afrikanskt/ur-nord-amerikanskt påbrå.<br />
:*HVR3 testar basparen 438 till 576 som är en delmängd av HVR2.<br />
<br />
Ett HVR1-test kan ge detta resultat:<br />
{| class="wikitable" style="text-align:center"<br />
|+ '''HVR1-test'''<br />
!mtDNA || rCRS || haplogrupp K<BR>med 3 mutationer<br />
|-<br />
| 16224 || T || C<br />
|-<br />
| 16311 || T || C<br />
|-<br />
| 16519 || T || C<br />
|-<br />
rCRS = revised Cambridge Reference<br />
Sequence<br />
|}<br />
<br />
====Mitokondrie haplogrupper====<br />
<br />
<br />
<br />
====”The Seven Daughters of Eve”====<br />
De sju ”klanmödrar” som nämns av Bryan Sykes som ursprunget för dagens Européer hör ihop med en eller flera haplogrupper av mitokondrietyp.<br />
<br />
:*'''Helenas''' klan, hör ihop med Haplogroup '''H'''. Folkgruppen slog sig ner i Pyrenéerna, flyttade till England i slutet av sista istiden och flyttade sedan ut i resten av Europa. Den vanligaste i Europa.<br />
:*'''Jasmines''' klan, hör ihop med Haplogroup '''J'''. Folkgrupp som tidigt utvecklade jordbruk och tämjde djur till boskap i Syrien. Senare flyttade de ut i resten av Europa. Ganska vanlig i Europa.<br />
:*'''Katrines''' klan,hör ihop med Haplogroup '''K'''. Folkgrupp som fanns i Venedig för cirka 10 000 år sedan. Senare flyttade de ut till Alperna i Europa. Ganska vanlig i Europa. Ötzi var av typ K.<br />
:*'''Taras''' klan, hör ihop med Haplogroup '''T'''. Folkgrupp som fanns i Toscana (norr om Rom) för 17 000 år sedan. Nu finns de i England. Ganska vanlig i Europa.<br />
:*'''Ursulas''' klan, hör ihop med Haplogroup '''U''' (utom subgrupp K). Stenåldersfolk som fanns i hela Europa.<br />
:*'''Valdas''' klan, hör ihop med Haplogroup '''V'''. Folkgrupp som fanns i Spanien för 17 000 år sedan. Nu finns de också i Finland och i Norge. Ganska vanlig i Europa.<br />
:*'''Xenias''' klan, hör ihop med Haplogroup '''X'''. Folkgrupp som fanns i Kaukasus för 25 000 år sedan. Senare finns de i hela Europa. Inte så vanlig i Europa.<br />
<br />
==Autosomalt DNA-test==<br />
Det finns ett tredje sorts DNA-test man kan göra. Det kallas ett faderskapstest. Om man gör ett faderskapstest använder man de 22 kromosompar som inte innehåller könskromosomerna X och Y. Denna typ av test kallas ett autosomalt test. Ett sådant test kan (just nu) användas för att testa fyra till fem generationer bakåt i tiden. <br />
<br />
{| class="wikitable" style="text-align:center"<br />
!Släktskap|| Sannolikhet<BR>för detektion<br />
|-<br />
| [[Kusiner]] eller<BR>närmare || ~100%<br />
|-<br />
| [[Kusin|Andrakusin]] || >99%<br />
|-<br />
| [[Kusin|Tredjekusin]] || ~90%<br />
|-<br />
| [[Kusin|Fjärdekusin]] || ~45%<br />
|-<br />
| [[Kusin|Femtekusin]] || ~15%<br />
|-<br />
| [[Kusin|Sjättekusin]] eller<BR>mer avlägsen || <5%<br />
|-<br />
|}<br />
<br />
= Externa länkar =<br />
<br />
*[http://www.dis.se/diskulogen/disk/disk80.pdf Diskulogen Nr80], temanummer "DNA i släktforskningen"<br />
*[http://familjenbostrom.se/genealogi/dna DNA-GENEALOGI av Leif A Boström, Täby]<br />
*[http://aforum.genealogi.se/discus/messages/22540/32325.html Anbytarforum: DNA-genealogi]<br />
*[http://sv.wikipedia.org/wiki/DNA DNA på Wikipedia]<br />
*[http://www3.nationalgeographic.com/genographic/index.html The Genographic Project]<br />
*[http://www.familytreedna.com Familytree DNA]<br />
*[http://www.smgf.org Sorensen Foundation]<br />
*[http://atlantisinireland.com/DNA/Europeernas_DNA.php Ulf Erlingsson]<br />
*[http://www.dnatestingcentre.com/DNA.htm DNA Testingcentre]<br />
*[http://dna.scangen.se Svenska Haplogruppdatabasen, SHD]<br />
<br />
=Källor=<br />
<br />
* [[Diskulogen]] Nr 80, temanummer ''"DNA i släktforskningen"'' av Ulf Frykman och Olof Cronberg (enligt medgivande)<br />
<br />
[[Kategori:Hjälpmedel för släktforskaren]]<br />
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]</div>AndersBhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Diskussion:Sveriges_d%C3%B6dbok&diff=8184Diskussion:Sveriges dödbok2011-06-27T07:52:46Z<p>AndersB: </p>
<hr />
<div>Text som tas direkt från svenska wikipedia (som exempelvis merparten av denna artikel just nu) måste licensieras enligt den licens som angetts av svenska wikipedia! Detta är villkoret för att texten ska anses vara fri för vidareanvändning. Detta bör åtgärdas eller artikeln raderas. --[[Användare:Vogler|Vogler]] 27 juni 2011 kl. 01.39 (CEST)<br />
: De är ju bägge licensierade med [http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/deed.en Attribution-ShareAlike 3.0 Unported (CC BY-SA 3.0)]? Endast språket skiljer. Vad menar du? [[Användare:AndersB|AndersB]] 27 juni 2011 kl. 09.52 (CEST)</div>AndersBhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Diskussion:Sl%C3%A4ktforskarnas_%C3%A5rsbok_(bokserie)&diff=8160Diskussion:Släktforskarnas årsbok (bokserie)2011-06-16T12:15:52Z<p>AndersB: </p>
<hr />
<div>Länken http://www.genealogi.se/arsbok-sok.htm till Årsbok-Sök borde läggas in med text om att det finns ett person- och artikelregister för de 18 första åren. Sen avslutades registreringen. Årsböckerna 1995 och 1996 har också teman. För 1995 är det Framtiden, Ångermanland, Varia och för 1996 Resor, Östergötland, Varia.<br />
:Sätt igång, Carl. Alla hjälper till att uppdatera sidorna, man behöver inte be någon annan eller be om lov. Det är det fina med en Wiki! [[Användare:AndersB|AndersB]] 16 juni 2011 kl. 14.15 (CEST)</div>AndersBhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Diskussion:Scangen&diff=6860Diskussion:Scangen2011-03-13T14:33:06Z<p>AndersB: </p>
<hr />
<div>De tre externa länkarna till Scangens webbplats är f.n. otillgängliga. Länken till Facebook verkar fungera. --[[Användare:Viking|Viking]] 13 mars 2011 kl. 07.51 (CET)--[[Användare:Viking|Viking]] 13 mars 2011 kl. 08.02 (CET)<br />
:Uppenbarligen något tillfälligt fel. Nu funkar de. [[Användare:AndersB|AndersB]] 13 mars 2011 kl. 11.22 (CET)<br />
::Stämmer, men vid '''den tidpunkten''' gjorde det inte det. --[[Användare:Viking|Viking]] 13 mars 2011 kl. 14.18 (CET)<br />
:::Det har ingen förnekat. :) Webbhotellet har bekräftat att det var "lite problem i natt". Som bekant drabbar sådant alla webbplatser någon gång. [[Användare:AndersB|AndersB]] 13 mars 2011 kl. 15.33 (CET)</div>AndersBhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Scangen&diff=6850Scangen2011-03-13T10:27:08Z<p>AndersB: kompletterar något om SHD</p>
<hr />
<div>[[Fil:scangen_logo_fb.jpg|right]]<br />
<br />
<br />
<br />
'''Scangen''' (ScanGen) är en internetsajt med resurser främst för [[släktforskare]] i Sverige. Sajten drivs ideellt och är gratis för användarna. Ingen inloggning eller annat medlemskap krävs. <br />
<br />
== Tjänster ==<br />
<br />
* '''Efterlysningsforum''' - ett [[forum]] för släktforskningsfrågor. Fokus ligger på efterlysning av personer som man har problem att komma vidare med. I november 2010 fanns över 23 000 frågor och svar publicerade.<br />
* '''Personsökaren''' - en söktjänst över internets många släktsidor och -databaser. Sökresultatet presenterar i en gemensam lista med förnamn, efternamn, plats, född och död där man genom en länk kan gå direkt till personen oavsett var den finns på internet. Bland släktsidor och -databaser som ingår kan nämnas sidor skapade av program som [[MinSläkt|Min Släkt]], [[Disgen]], [[Holger]], [[PhpGedView]] och [[Family Tree PHP]], communitysajter som [[MyHeritage]], [[Geni]] och [[GeneaNet]], liksom databaser som [[FamilySearch]], [[Släktdata]], [[DDSS]], [[Genealogiska Föreningen]] och [[Disbyt]], för att nämna ett fåtal. Det kan antas att man i en sökning med Personsökaren når upp emot 25 miljoner personposter.<br />
* '''Egen hemsida''' - i mån av plats erbjuds släktforskare att administrera en egen hemsida med sitt material, som en underdomän till ''scangen.se''.<br />
* '''Register över digitaliserade källor''' - ett hela tiden aktuellt och uppdaterat register över de källor som digitaliserats och gjorts tillgängliga på internet av [[Arkiv Digital]], [[SVAR]] och [[Genline]].<br />
* '''Epostlistan Scangen''' - en mailinglista som var själva starten för Scangen 1995 och länge var dess huvudsakliga forum, men numera mest fungerar som ett sätt att få inläggen i Efterlysningsforum direkt till sin epostlåda. Det går dock fortfarande bra att skicka epost direkt till listan och diskutera med de ca 500 medlemmarna den vägen.<br />
* Diverse projekt som avskrifter och länksidor.<br />
* På Scangen finns även '''Svenska Haplogruppdatabasen (SHD)''', som är en databas för registrering av anor med känd [[DNA-genealogi|haplogrupp]]. Uppgifter yngre än 100 år visas inte av integritetsskäl. Databasen lanserades i början av 2011 och är ett samarbete mellan Anders Berg och Jonas Magnusson.<br />
<br />
Scangen är inte bunden till någon förening utan drivs som ett privat projekt utan vinstintresse av Anders Berg.<br />
<br />
== Externa länkar ==<br />
*[http://www.scangen.se Scangens webbplats]<br />
*[http://personsok.scangen.se Personsökaren]<br />
*[http://forum.scangen.se Efterlysningsforum]<br />
*[http://dna.scangen.se Svenska Haplogruppdatabasen]<br />
*[http://www.facebook.com/pages/Scangen/169770334589 Scangen på Facebook]<br />
<br />
[[Kategori:Genealogiska internet-resurser]]<br />
[[Kategori:Genealogiska_sökmotorer]]<br />
[[Kategori:Släktforskningsforum]]</div>AndersBhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Diskussion:Scangen&diff=6849Diskussion:Scangen2011-03-13T10:22:51Z<p>AndersB: </p>
<hr />
<div>De tre externa länkarna till Scangens webbplats är f.n. otillgängliga. Länken till Facebook verkar fungera. --[[Användare:Viking|Viking]] 13 mars 2011 kl. 07.51 (CET)--[[Användare:Viking|Viking]] 13 mars 2011 kl. 08.02 (CET)<br />
:Uppenbarligen något tillfälligt fel. Nu funkar de. [[Användare:AndersB|AndersB]] 13 mars 2011 kl. 11.22 (CET)</div>AndersBhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Anbytarforum&diff=6758Anbytarforum2011-03-11T15:54:49Z<p>AndersB: rättar tidpunkt för moderatorsystemet, det inleddes i febr 2009</p>
<hr />
<div>[[Fil:Anbytarforum.jpg|500px|thumb|right|Anbytarforums ämnessida - varje ämne har många underämnen...]]<br />
'''Anbytarforum''' (av ''anbyte'', före Internet synonymt med träffar där släktforskare ''bytte anor'') är Sveriges största diskussionsforum för släktforskare, och en del av [[Sveriges Släktforskarförbund]]s nätportal [[Rötter]].<br />
<br />
Anbytarforum fungerar främst som ett hjälpmedel för utbyte av erfarenheter. Nybörjaren kan här enkelt be om råd, och många är villiga att dela med sig av dessa. Också mer avancerade spörsmål kan dryftas, och på det viset har varje släktforskare en lättillgänglig referensbas tillhands i praktiken dygnet runt.<br />
<br />
== Historik ==<br />
<br />
Anbytarforum startade i slutet av 1998 och var då ett av Sveriges första forum av sitt slag. Rötters dåvarande redaktör Håkan Skogsjö var eldsjälen och fungerade länge som värd också för forumet. Efter Skogsjö har bl a Peter Karlsson, Yvonne Carlsson och Anna-Lena Hultman fungerat som ''anbytarvärdar''.<br />
<br />
I samband med att lagen [[PuL]] trädde i kraft sattes frågor rörande den personliga integriteten på Anbytarforum i fokus. År 2007 ingrep [[Datainspektionen]] med vissa riktlinjer för hur diskussionerna skulle föras. Detta innebar att forumet en tid var stängt och kunde öppnas först efter en omarbetning av struktur och ordningsregler. Viktigast av dessa var att det inte blev tillåtet att skriva om nu levande personer utan dessas samtycke.<br />
<br />
Interna förbundsfrågor var länge en del av Anbytarforum, men 2008 inrättades ett separat [[Förbundsforum]] för föreningsmedlemmar som även intresserade sig för den organisatoriska delen av släktforskningen. Därmed renodlades Anbytarforum till att enbart handla om den praktiska släktforskningen.<br />
<br />
Administrationen av Anbytarforum låg länge hos en ensam ''anbytarvärd''. Med åren och med forumets tillväxt har detta blivit en allt större börda, och i början av 2009 infördes ett system med moderatorer för de olika avdelningarna på Anbytarforum. Moderatorerna jobbar tillsammans med varandra genom ett ''Moderatorforum'' och tillsammans med anbytarvärden.<br />
<br />
== Teknik ==<br />
<br />
Anbytarforum har sedan starten använt programvaran Discus. En versionsuppgradering har skett under åren, men eftersom Discus inte längre underhålls av leverantören kommer troligen ett byte till annan programvara att ske i framtiden.<br />
<br />
== Externa länkar ==<br />
* [http://aforum.genealogi.se/discus/ Anbytarforums webbplats] på Rötter<br />
* [http://www.facebook.com/pages/Anbytarforum/141942145823456 Anbytarforum på Facebook]<br />
<br />
<br />
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]<br />
[[Kategori:Hjälpmedel för släktforskaren]]<br />
[[Kategori:Lär dig mer om släktforskning]]<br />
[[Kategori:Släktforskningsforum]]</div>AndersBhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Anbytarforum&diff=6757Anbytarforum2011-03-11T15:44:28Z<p>AndersB: tar bort wikilänkar till personer, enligt beslutad standard</p>
<hr />
<div>[[Fil:Anbytarforum.jpg|500px|thumb|right|Anbytarforums ämnessida - varje ämne har många underämnen...]]<br />
'''Anbytarforum''' (av ''anbyte'', före Internet synonymt med träffar där släktforskare ''bytte anor'') är Sveriges största diskussionsforum för släktforskare, och en del av [[Sveriges Släktforskarförbund]]s nätportal [[Rötter]].<br />
<br />
Anbytarforum fungerar främst som ett hjälpmedel för utbyte av erfarenheter. Nybörjaren kan här enkelt be om råd, och många är villiga att dela med sig av dessa. Också mer avancerade spörsmål kan dryftas, och på det viset har varje släktforskare en lättillgänglig referensbas tillhands i praktiken dygnet runt.<br />
<br />
== Historik ==<br />
<br />
Anbytarforum startade i slutet av 1998 och var då ett av Sveriges första forum av sitt slag. Rötters dåvarande redaktör Håkan Skogsjö var eldsjälen och fungerade länge som värd också för forumet. Efter Skogsjö har bl a Peter Karlsson, Yvonne Carlsson och Anna-Lena Hultman fungerat som ''anbytarvärdar''.<br />
<br />
I samband med att lagen [[PuL]] trädde i kraft sattes frågor rörande den personliga integriteten på Anbytarforum i fokus. År 2007 ingrep [[Datainspektionen]] med vissa riktlinjer för hur diskussionerna skulle föras. Detta innebar att forumet en tid var stängt och kunde öppnas först efter en omarbetning av struktur och ordningsregler. Viktigast av dessa var att det inte blev tillåtet att skriva om nu levande personer utan dessas samtycke.<br />
<br />
Interna förbundsfrågor var länge en del av Anbytarforum, men 2008 inrättades ett separat [[Förbundsforum]] för föreningsmedlemmar som även intresserade sig för den organisatoriska delen av släktforskningen. Därmed renodlades Anbytarforum till att enbart handla om den praktiska släktforskningen.<br />
<br />
Administrationen av Anbytarforum låg länge hos en ensam ''anbytarvärd''. Med åren och med forumets tillväxt har detta blivit en allt större börda, och i början av 2010 infördes ett system med moderatorer för de olika avdelningarna på Anbytarforum. Moderatorerna jobbar tillsammans med varandra genom ett ''Moderatorforum'' och tillsammans med anbytarvärden.<br />
<br />
== Teknik ==<br />
<br />
Anbytarforum har sedan starten använt programvaran Discus. En versionsuppgradering har skett under åren, men eftersom Discus inte längre underhålls av leverantören kommer troligen ett byte till annan programvara att ske i framtiden.<br />
<br />
== Externa länkar ==<br />
* [http://aforum.genealogi.se/discus/ Anbytarforums webbplats] på Rötter<br />
* [http://www.facebook.com/pages/Anbytarforum/141942145823456 Anbytarforum på Facebook]<br />
<br />
<br />
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]<br />
[[Kategori:Hjälpmedel för släktforskaren]]<br />
[[Kategori:Lär dig mer om släktforskning]]<br />
[[Kategori:Släktforskningsforum]]</div>AndersBhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Diskussion:Arkiv_Digital&diff=6168Diskussion:Arkiv Digital2011-02-04T15:31:12Z<p>AndersB: </p>
<hr />
<div>Sen så vore det intressant att höra någon Wiki-Rötteransvarigs åsikter när det gäller formuleringen:"Konkurrenter till Arkiv Digital AD AB är Genline AB och statliga SVAR, där den största skillnaden är att Arkiv Digital AD AB, nyfilmar originalmaterialet i färg och därmed kan leverera bilder av väsentligt högre kvalitet.". Är det OK att påstå att man levererar "bilder av väsentligt högre kvalitet."? Svar har t ex börjat leverera nyfotograferat material i färg.--[[Användare:Cognatus|Cognatus]] 20 oktober 2010 kl. 21.26 (CEST)<br />
<br />
:<big>'''Enskilda levande personer''' kommer <u>inte</u> att vara aktuella för någon presentation i Wiki-Rötter, där är förbundsstyrelsen bestämd, och ska därför inte förses med någon intern- eller externlänk.</big> - [[Användare:Jojje|Jojje]] 4 februari 2011 kl. 14.10 (CET)<br />
<br />
::Bra att veta! Borde vi inte ha en väl synlig sida (länkad från huvudsidan) där alla detaljregler som förbundsstyrelsen instiftar samlas? Nästan ingen kommer läsa Diskussion:Arkiv Digital utom jag och Cognatus. [[Användare:AndersB|AndersB]] 4 februari 2011 kl. 14.35 (CET)<br />
<br />
:::Jag anar en viss ironisk ton i ditt svar, Anders, men det som förbundsstyrelsen uttalat är inte något dekret, utan ett allmänt ogillande av ovederhäftiga inslag i wikin. Ett sådant är just förekomsten av artiklar som presenterar personer som egentligen inte har betytt jättemycket för den svenska släktforskningen. Principen om levande personer behöver således inte efterlevas in absurdum, men det ska verkligen mycket till för att man ska kunna göra anspråk på en plats i släktforskningens "Hall of Fame". Eller vad tycker du? Självklart ska principen flikas in på lämpligt ställe vid tillfälle. - [[Användare:Jojje|Jojje]] 4 februari 2011 kl. 16.23 (CET)<br />
<br />
::::Det var faktiskt inte någon ironi i kommentaren. :) Bara en önskan att de regler som gäller också finns väl synliga. Men jag kan väl komma med den åsikten att har man regeln så tillåter man inga undantag. Det blir verkligen svårt att utnämna en nu levande som värdig nog, om man generellt anser att nu levande inte bör vara med. Ditt svar gör mig dock nyfiken vilka "ovederhäftiga inslag" som förekommit i Wikin? [[Användare:AndersB|AndersB]] 4 februari 2011 kl. 16.31 (CET)</div>AndersBhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Diskussion:Arkiv_Digital&diff=6163Diskussion:Arkiv Digital2011-02-04T13:36:04Z<p>AndersB: </p>
<hr />
<div>Sen så vore det intressant att höra någon Wiki-Rötteransvarigs åsikter när det gäller formuleringen:"Konkurrenter till Arkiv Digital AD AB är Genline AB och statliga SVAR, där den största skillnaden är att Arkiv Digital AD AB, nyfilmar originalmaterialet i färg och därmed kan leverera bilder av väsentligt högre kvalitet.". Är det OK att påstå att man levererar "bilder av väsentligt högre kvalitet."? Svar har t ex börjat leverera nyfotograferat material i färg.--[[Användare:Cognatus|Cognatus]] 20 oktober 2010 kl. 21.26 (CEST)<br />
<br />
:<big>'''Enskilda levande personer''' kommer <u>inte</u> att vara aktuella för någon presentation i Wiki-Rötter, där är förbundsstyrelsen bestämd, och ska därför inte förses med någon intern- eller externlänk.</big> - [[Användare:Jojje|Jojje]] 4 februari 2011 kl. 14.10 (CET)<br />
<br />
::Bra att veta! Borde vi inte ha en väl synlig sida (länkad från huvudsidan) där alla detaljregler som förbundsstyrelsen instiftar samlas? Nästan ingen kommer läsa Diskussion:Arkiv Digital utom jag och Cognatus. [[Användare:AndersB|AndersB]] 4 februari 2011 kl. 14.35 (CET)</div>AndersBhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Diskussion:Arkiv_Digital&diff=6162Diskussion:Arkiv Digital2011-02-04T13:35:29Z<p>AndersB: </p>
<hr />
<div>Sen så vore det intressant att höra någon Wiki-Rötteransvarigs åsikter när det gäller formuleringen:"Konkurrenter till Arkiv Digital AD AB är Genline AB och statliga SVAR, där den största skillnaden är att Arkiv Digital AD AB, nyfilmar originalmaterialet i färg och därmed kan leverera bilder av väsentligt högre kvalitet.". Är det OK att påstå att man levererar "bilder av väsentligt högre kvalitet."? Svar har t ex börjat leverera nyfotograferat material i färg.--[[Användare:Cognatus|Cognatus]] 20 oktober 2010 kl. 21.26 (CEST)<br />
<br />
:<big>'''Enskilda levande personer''' kommer <u>inte</u> att vara aktuella för någon presentation i Wiki-Rötter, där är förbundsstyrelsen bestämd, och ska därför inte förses med någon intern- eller externlänk.</big> - [[Användare:Jojje|Jojje]] 4 februari 2011 kl. 14.10 (CET)<br />
<br />
::Bra att veta! Borde vi inte ha en väl synlig sida (länkad från huvudsidan) där alla detaljregler som förbundsstyrelsen instiftar samlas? Nästan ingen kommer läsa Diskussion:Arkiv Digital utom jag och Cognitus. [[Användare:AndersB|AndersB]] 4 februari 2011 kl. 14.35 (CET)</div>AndersBhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Kategori:Sl%C3%A4ktforskningstidskrifter&diff=5770Kategori:Släktforskningstidskrifter2011-01-17T21:15:08Z<p>AndersB: +kategori</p>
<hr />
<div>Här under listas både svenska och utländska släktforskningstidskrifter.<br />
<br />
[[Kategori:Litteratur]]</div>AndersBhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Diskussion:Matronymikon&diff=5726Diskussion:Matronymikon2011-01-16T15:26:10Z<p>AndersB: </p>
<hr />
<div>Det är olyckligt att det finns en omdirigering från ordet "matronymikon". Det ordet existerar inte, utan är ett resultat av ett gravt språkligt missförstånd. Vi kan inte utgå från att vanliga missförstånd ska utgöra grund för omdirigeringar. Ingen skulle skapa en sida kallad "Almenack", eller "Medecin", som ledde till de rätt stavade orden i något uppslagsverk. Jag föreslår att det genast raderas. - [[Användare:Jojje|Jojje]] 16 januari 2011 kl. 13.50 (CET)<br />
:Se [[Diskussion:Metronymikon]] [[Användare:AndersB|AndersB]] 16 januari 2011 kl. 16.26 (CET)</div>AndersBhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Diskussion:Metronymikon&diff=5725Diskussion:Metronymikon2011-01-16T15:23:23Z<p>AndersB: nja</p>
<hr />
<div>Det är olyckligt att det finns en omdirigering från ordet "matronymikon". Det ordet existerar inte, utan är ett resultat av ett gravt språkligt missförstånd. Vi kan inte utgå från att vanliga missförstånd ska utgöra grund för omdirigeringar. Ingen skulle skapa en sida kallad "Almenack", eller "Medecin", som ledde till de rätt stavade orden i något uppslagsverk. Jag föreslår att det genast raderas. - [[Användare:Jojje|Jojje]] 16 januari 2011 kl. 13.49 (CET)<br />
:Nja, vi förespråkar ju på intet sätt användandet av matronymikon. Det ska inte länkas till någon kategori. Omdirigeringen blir snarare en hjälp för dem som missförstått ordet om de söker på matronymikon men hamnar på den korrekta formen. Wikipedia inleder sin artikel så här: "Metronymikon (modersnamn, pluralis metronymika), även matronymikon". Vi är med andra ord tydligare. Jag tycker en omdirigering kan liknas vid när företag reggar ett felstavade domännamn, för att fånga upp dessa och dirigera surfarna rätt. [[Användare:AndersB|AndersB]] 16 januari 2011 kl. 16.23 (CET)</div>AndersBhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Matronymikon&diff=5721Matronymikon2011-01-15T17:44:38Z<p>AndersB: omdirigeringssida</p>
<hr />
<div>#OMDIRIGERING [[Metronymikon]]</div>AndersBhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Metronymikon&diff=5720Metronymikon2011-01-15T17:43:17Z<p>AndersB: </p>
<hr />
<div>'''Metronymikon''' - [[efternamn]] bildat av genitiv av moderns [[förnamn]] följt av ''-son'' eller ''-dotter''. På medeltiden brukades det om modern var betydligt mer högättad än fadern; i modern tid dvs. från 1523, kunde det vid enstaka tillfällen brukas för barn födda utom äktenskap. I båda fallen är metronymikon en form av avståndstagande från fadern. Exempelvis ''Sven Estridsson'' eller ''Anna Brittasdotter''.<br />
<br />
Lägg märke till att ordet ''metro''nymikon kommer från grekiskan (jämför ''"metropolis"'') och inte ska förväxlas med det latinska "mater". ''Matronymikon'' är därför mindre korrekt.<br />
<br />
==Se även==<br />
<br />
* [[Patronymikon]]<br />
<br />
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]</div>AndersBhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Patronymikon&diff=5719Patronymikon2011-01-15T17:32:14Z<p>AndersB: flyttar metronymikon till egen artikel, se Diskussion:Patronymikon</p>
<hr />
<div>'''Patronymikon''' - ''(även fadersnamn)'' - [[efternamn]] bildat av genitiv av faderns [[förnamn]], med tillägg av ''-son'', eller ''-dotter'', t.ex. '''Andersson''', '''Svensson''' eller '''Olsson''', respektive '''Andersdotter''', '''Svensdotter''' eller '''Olsdotter''', dvs. Anders, Svens eller Olofs son respektive dotter.<br />
Patronymikon kännetecknas av att de ändras i varje generation. Eftersom det var vanligt att namnge barnen efter far- och morföräldrar uppstod ofta den "klassiska" följden ''Anders Eriksson'' - ''Erik Andersson'' - ''Anders Eriksson''.<br />
<br />
==Patronymikon i Sverige==<br />
<br />
Från början användes patronymikon av alla, och [[familjenamn]] fanns inte. "Gustav Vasa" var Gustaf Eriksson med sin samtid, och ville man skilja honom från andra med samma namn kunde man tillägga "av Vasa-släkten" eller något liknande - ungefär som när vi idag talar om någon som arbetar på ett företag ("SASare", "Volvoit") eller är med i en politisk organisation. Mot slutet av 1500-talet började [[adel]]n allmänt använda [[släktnamn]], och [[Riddarhuset]], som skapades 1626, krävde att medlemmarna hade ett släktnamn. Under 1600-talet började [[präst]]erna och de främsta av borgarna använda personliga efternamn, som ganska snart blev familjenamn. Från början av 1700-talet blev det allmän sed att folk som flyttade in till städerna i annan kapacitet än som tjänare eller arbetare tog ett familjenamn. Fortfarande kunde patronymikon dock användas som en del av namnet, ''Erik Nilsson Holmström'', ''Anna Johansdotter Lindgren'', men bruket var "vacklande" - samma person kunde förekomma i tre varianter, som ''Erik Nilsson'', ''Erik Holmström'' och ''Erik Nilsson Holmström''.<br />
<br />
Från 1700-talet var patronymikon något som egentligen bara användes av städernas proletariat och av allmogen. Tillsammans utgjorde dessa grupper dock en bra bit över 90 %.<br />
<br />
I Sverige avtog bruket av patronymikon från 1860-70-talen då inflyttningen till städerna blev så kraftig att [[pastorsexpedition]]erna i de större städerna inte kunde hålla jämna steg utan patronymikon där började omvandlas till efternamn för att kunna hålla reda på alla. På landet fortsatte man som vanligt. Det bör dock påpekas att man i Norrland var betydligt mera öppen för att överge patronymikon för familjenamn även bland allmogen redan från 1820-30-talen.<br />
<br />
Det finns exempel på att patronymikon omvandlades till släktnamn redan under 1700-talet. Det gällde då som regel borgerliga släkter och typiskt var det ofta ett ovanligare patronymikon. Det finns även något exempel inom adeln där ett patronymikon blivit ättens namn.<br />
<br />
År 1901 kom så ''[[namnförordningen]]'', som egentligen bara var ett tillägg till förordningen om [[kyrkobokföring]]. I ''namnförordningen'' stadgades hur man skulle gå till väga för att anta ett familjenamn, något som förut varit oreglerat sånär som på ett visst (men inte heltäckande) skydd för adliga namn. Däremot stadgades ''inte'' att man var ''tvungen'' att anta ett familjenamn. Socialt hade det dock blivit dags att utplåna skillnaderna mellan land och stad, och även på landet började patronymikon omvandlas till den typ av efternamn vi brukar kalla ''son-namn''.<br />
<br />
År 1917 kom bestämmelser om barns efternamn och 1921 - i samband med nya äktenskapsbalken - stadgades att kvinnor var tvungna att anta sin mans efternamn.<br />
<br />
År 1963 kom Sveriges första ''[[Namnlag]]'', där det stadgades att alla svenskar var tvungna att ha ett familjenamn. när en ny namnlag infördes år 1901, som fastställde att alla familjer skulle anta ett [[efternamn]]. I vissa landsändar, särskilt där bondekulturen var mycket stark, som t.ex. i [[Skåne]], [[Dalarna]] och [[Hälsingland]] fanns då ännu en hel del familjer som aldrig antagit familjenamn utan höll kvar vid det gamla skicket med patronymikon och [[gårdsnamn]]. [[Patent- och registreringsverket]] (PRV) skapade då för första gången sin berömda lista med förslag på familjenamn, och så reste en man från PRV runt i Sverige och förmådde "familjenamnsmotståndarna" att anta familjenamn. En del tog namn från listan, andra tog gårdsnamnet som familjenamn och en del gjorde om sitt patronymikon till familjenamn av typ "son-namn".<br />
I 1963 års Namnlag fanns inget utrymme för varianter som gårdsnamn eller patronymikon, men kvinnor kunde få behålla sitt familjenamn när de gifte sig eller skapa [[dubbelnamn]] av typen "Lindgren-Holmström".<br />
<br />
==I andra kulturer==<br />
<br />
De flesta kulturer, både i Öst och Väst, har traditionellt använt sig av patronymikon. En del kulturer, som t.ex. den '''ryska''', den '''arabiska''' och den '''isländska''' använder sig fortfarande av patronymikon. Många fler kulturer har praktiserat patronymikon tidigare, men gått ifrån det. På de flesta ställen där patronymikon brukats/brukas förvandlas i något läge patronymikon till familjenamn.<br />
Här nedan visas några exempel:<br />
<br />
===Ryska namn===<br />
I Ryssland är ett fullständigt namn än idag förnamn fadersnamn familjenamn: Vladimir Vladimirovitj Putin. Det är fortfarande vanligt att om- och tilltala folk med förnamn och fadersnamn och utesluta efternamnet. På officiella handlingar från tsartiden stod tsaren just med förnamn fadersnamn; på ett pass kunde det stå "enligt ukas utfärdad av Aleksandr Pavlovitj" där vi kanske förväntat oss "Alexander I av Ryssland" (som var son till Paul I). Fadersnamnet bildas av faderns förnamn med tilläggen -''ovitj'' (-''evitj'' efter vissa bokstäver) för söner och -''ovna'' (-''evna'' där det blir -''evitj'' för söner) för döttrar. Exempelvis författaren ''Fjodor Michailovitj Dostojevskij'' hade fadersnamnet Michailovitj eftersom fadern hette Michail; likadant med författaren ''Anna Andrejevna Achmatova'', vars far hette Andrej.<br />
Patronymikon har här blivit efternamn genom att de sista bokstäverna tagits bort: tsarätten Romanovs namn kommer ursprungligen från patronymikonet Romanovitj (Romansson) - "-itj" tas bort och kvar blir Romanov, i femininum Romanova.<br />
<br />
===Mellanöstern och Nordöstafrika===<br />
<br />
I många länder i Mellanöstern och Nordöstafrika, till exempel Irak, Syrien, Etiopien, Somalia och Eritrea, är det vanligt att ett barn får ett eget namn och sedan sin fars och sin farfars namn utan ändringar. En person som heter ''Amir Mohammed Ahmed'' har då ''Amir'' som sitt eget förnamn medan hans far hette ''Mohammed'' i förnamn och hans farfar hette ''Ahmed''. Personen har alltså två patronymika. När personer med namn enligt denna stil flyttar till Sverige, registreras enligt [[Skatteverket]]s praxis farfarsnamnet som efternamn och förnamnet och farsnamnet som förnamn, vilket innebär att fadersnamnet registreras som ett förnamn även för kvinnor, trots att det i regel är ett typiskt manligt förnamn.<br />
<br />
I den klassiska arabiska kulturen, t.ex. Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, används förnamn fadersnamn och för finare familjer släktnamn: Mohammed bin Rashid Al-Maktoum är Mohammed Rashidsson Maktoum på svenska - ''bin'', eller i vissa fall ''ibn'', är "son". En dotter använder ''bint'' - Fatima bint Ahmed, Fatima Ahmedsdotter.<br />
<br />
I vissa länder med denna tradition, bland annat Irak, finns det nya namnregler som stadgar att man skall anta [[efternamn]] av [[släktnamn]]styp, men detta är på många håll inte genomfört i praktiken ännu.<br />
<br />
Turkiet avskaffade bruket av patronymikon 1934, innan dess brukades faderns namn följt av ''-oğlu'' ("son") ''före'' sitt förnamn t.ex. ''Mustafa-oğlu Mehmet''. Även armenier, georgier, greker och andra folk i Mellanöstern brukar patronymikon.<br />
<br />
Också hebreiska namn med ''ben'' och arameiska ''bar'' (som betyder ''son till'') är patronymika.<br />
<br />
===Andra===<br />
Spanska efternamn som slutar på -ez (t.ex. Sánchez, son till Sancho, eller González, son till Gonzalo), skotska efternamn med ''Mac'' eller ''Mc'' samt irländska ''O' '' är ursprungligen patronymika som övergått till familjenamn. I ''Wales'' används ordet ''ap'' (kort form av ''mab'', 'son') mellan förnamnet och faderns namn, och i somliga fall har detta sammansmält till vad som har kommit att bli släktnamn (till exempel ''Prichard'' av ''ap Richard'', 'son till Richard') och i vissa fall har en engelsk version av patronymikon förkortats; det mest kända exemplet är ''Jones'' som ursprungligen var ''Johnson''.<br />
<br />
I ''Nederländerna'' förekom det länge parallellt med andra typer av släkt- och tillnamn, som exempel hos målaren ''Rembrandt Harmenszoon van Rijn'', varvid patronymikonet ofta förkortades (alltså ''Harmensz'') och så småningom blev familjenamn. I ''frisiska'' var patronymika ända till 1800-talet vanligare än släktnamn inom allmogebefolkningen, i likhet med förhållandet i Sverige.<br />
<br />
==Se även==<br />
* [[Metronymikon]]<br />
* [[Filionymikon]]<br />
<br />
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]<br />
[[Kategori:Släktforskning för nybörjare]]</div>AndersBhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Diskussion:Patronymikon&diff=5718Diskussion:Patronymikon2011-01-15T17:29:33Z<p>AndersB: </p>
<hr />
<div>Vad är tänket med att [[Filionymikon]] har ett eget uppslagsord, men [[Metronymikon]] omdirigeras till Patronymikon? Jag förordar nog att även det senare borde ha en egen artikel. [[Användare:AndersB|AndersB]] 15 januari 2011 kl. 14.54 (CET)<br />
:Kan tänkas ologiskt, men metronymikon är trots allt närmare besläktat med patronymikon, medan filionymikon så vitt jag vet endast förekommer i undantagsfall i Mellanöstern. Anledningen till att ordet finns i WR är att vi helst ska ha ett globalt perspektiv på släktforskning. Men för all del, skapa en sida för metronymikon, så blir det mer konsekvent.- [[Användare:Jojje|Jojje]] 15 januari 2011 kl. 17.11 (CET)<br />
:: Okej, då gör jag det! [[Användare:AndersB|AndersB]] 15 januari 2011 kl. 18.29 (CET)</div>AndersBhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Diskussion:Patronymikon&diff=5708Diskussion:Patronymikon2011-01-15T13:54:50Z<p>AndersB: metronymikon?</p>
<hr />
<div>Vad är tänket med att [[Filionymikon]] har ett eget uppslagsord, men [[Metronymikon]] omdirigeras till Patronymikon? Jag förordar nog att även det senare borde ha en eget artikel. [[Användare:AndersB|AndersB]] 15 januari 2011 kl. 14.54 (CET)</div>AndersBhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Patronymikon&diff=5707Patronymikon2011-01-15T13:51:38Z<p>AndersB: /* Patronymikon i Sverige */</p>
<hr />
<div>'''Patronymikon''' - ''(även fadersnamn)'' - [[efternamn]] bildat av genitiv av faderns [[förnamn]], med tillägg av ''-son'', eller ''-dotter'', t.ex. '''Andersson''', '''Svensson''' eller '''Olsson''', respektive '''Andersdotter''', '''Svensdotter''' eller '''Olsdotter''', dvs. Anders, Svens eller Olofs son respektive dotter.<br />
Patronymikon kännetecknas av att de ändras i varje generation. Eftersom det var vanligt att namnge barnen efter far- och morföräldrar uppstod ofta den "klassiska" följden ''Anders Eriksson'' - ''Erik Andersson'' - ''Anders Eriksson''.<br />
<br />
==Patronymikon i Sverige==<br />
<br />
Från början användes patronymikon av alla, och [[familjenamn]] fanns inte. "Gustav Vasa" var Gustaf Eriksson med sin samtid, och ville man skilja honom från andra med samma namn kunde man tillägga "av Vasa-släkten" eller något liknande - ungefär som när vi idag talar om någon som arbetar på ett företag ("SASare", "Volvoit") eller är med i en politisk organisation. Mot slutet av 1500-talet började [[adel]]n allmänt använda [[släktnamn]], och [[Riddarhuset]], som skapades 1626, krävde att medlemmarna hade ett släktnamn. Under 1600-talet började [[präst]]erna och de främsta av borgarna använda personliga efternamn, som ganska snart blev familjenamn. Från början av 1700-talet blev det allmän sed att folk som flyttade in till städerna i annan kapacitet än som tjänare eller arbetare tog ett familjenamn. Fortfarande kunde patronymikon dock användas som en del av namnet, ''Erik Nilsson Holmström'', ''Anna Johansdotter Lindgren'', men bruket var "vacklande" - samma person kunde förekomma i tre varianter, som ''Erik Nilsson'', ''Erik Holmström'' och ''Erik Nilsson Holmström''.<br />
<br />
Från 1700-talet var patronymikon något som egentligen bara användes av städernas proletariat och av allmogen. Tillsammans utgjorde dessa grupper dock en bra bit över 90 %.<br />
<br />
I Sverige avtog bruket av patronymikon från 1860-70-talen då inflyttningen till städerna blev så kraftig att [[pastorsexpedition]]erna i de större städerna inte kunde hålla jämna steg utan patronymikon där började omvandlas till efternamn för att kunna hålla reda på alla. På landet fortsatte man som vanligt. Det bör dock påpekas att man i Norrland var betydligt mera öppen för att överge patronymikon för familjenamn även bland allmogen redan från 1820-30-talen.<br />
<br />
Det finns exempel på att patronymikon omvandlades till släktnamn redan under 1700-talet. Det gällde då som regel borgerliga släkter och typiskt var det ofta ett ovanligare patronymikon. Det finns även något exempel inom adeln där ett patronymikon blivit ättens namn.<br />
<br />
År 1901 kom så ''[[namnförordningen]]'', som egentligen bara var ett tillägg till förordningen om [[kyrkobokföring]]. I ''namnförordningen'' stadgades hur man skulle gå till väga för att anta ett familjenamn, något som förut varit oreglerat sånär som på ett visst (men inte heltäckande) skydd för adliga namn. Däremot stadgades ''inte'' att man var ''tvungen'' att anta ett familjenamn. Socialt hade det dock blivit dags att utplåna skillnaderna mellan land och stad, och även på landet började patronymikon omvandlas till den typ av efternamn vi brukar kalla ''son-namn''.<br />
<br />
År 1917 kom bestämmelser om barns efternamn och 1921 - i samband med nya äktenskapsbalken - stadgades att kvinnor var tvungna att anta sin mans efternamn.<br />
<br />
År 1963 kom Sveriges första ''[[Namnlag]]'', där det stadgades att alla svenskar var tvungna att ha ett familjenamn. när en ny namnlag infördes år 1901, som fastställde att alla familjer skulle anta ett [[efternamn]]. I vissa landsändar, särskilt där bondekulturen var mycket stark, som t.ex. i [[Skåne]], [[Dalarna]] och [[Hälsingland]] fanns då ännu en hel del familjer som aldrig antagit familjenamn utan höll kvar vid det gamla skicket med patronymikon och [[gårdsnamn]]. [[Patent- och registreringsverket]] (PRV) skapade då för första gången sin berömda lista med förslag på familjenamn, och så reste en man från PRV runt i Sverige och förmådde "familjenamnsmotståndarna" att anta familjenamn. En del tog namn från listan, andra tog gårdsnamnet som familjenamn och en del gjorde om sitt patronymikon till familjenamn av typ "son-namn".<br />
I 1963 års Namnlag fanns inget utrymme för varianter som gårdsnamn eller patronymikon, men kvinnor kunde få behålla sitt familjenamn när de gifte sig eller skapa [[dubbelnamn]] av typen "Lindgren-Holmström".<br />
<br />
Undantagsvis brukades '''metronymikon''' - dvs ''moderns'' förnamn följt av ''-son'' eller ''-dotter''. På medeltiden brukades det om modern var betydligt mer högättad än fadern; i modern tid dvs. från 1523, kunde det vid enstaka tillfällen brukas för barn födda utom äktenskap. I båda fallen är metronymikon en form av avståndstagande från fadern. Exempelvis ''Sven Estridsson'' eller ''Anna Brittasdotter''.<br />
<br />
Lägg märke till formen, ''metro''nymikon (jämför med ''"metropolis"'') - det är grekiskt och ska inte förväxlas med det latinska "mater".<br />
<br />
==I andra kulturer==<br />
<br />
De flesta kulturer, både i Öst och Väst, har traditionellt använt sig av patronymikon. En del kulturer, som t.ex. den '''ryska''', den '''arabiska''' och den '''isländska''' använder sig fortfarande av patronymikon. Många fler kulturer har praktiserat patronymikon tidigare, men gått ifrån det. På de flesta ställen där patronymikon brukats/brukas förvandlas i något läge patronymikon till familjenamn.<br />
Här nedan visas några exempel:<br />
<br />
===Ryska namn===<br />
I Ryssland är ett fullständigt namn än idag förnamn fadersnamn familjenamn: Vladimir Vladimirovitj Putin. Det är fortfarande vanligt att om- och tilltala folk med förnamn och fadersnamn och utesluta efternamnet. På officiella handlingar från tsartiden stod tsaren just med förnamn fadersnamn; på ett pass kunde det stå "enligt ukas utfärdad av Aleksandr Pavlovitj" där vi kanske förväntat oss "Alexander I av Ryssland" (som var son till Paul I). Fadersnamnet bildas av faderns förnamn med tilläggen -''ovitj'' (-''evitj'' efter vissa bokstäver) för söner och -''ovna'' (-''evna'' där det blir -''evitj'' för söner) för döttrar. Exempelvis författaren ''Fjodor Michailovitj Dostojevskij'' hade fadersnamnet Michailovitj eftersom fadern hette Michail; likadant med författaren ''Anna Andrejevna Achmatova'', vars far hette Andrej.<br />
Patronymikon har här blivit efternamn genom att de sista bokstäverna tagits bort: tsarätten Romanovs namn kommer ursprungligen från patronymikonet Romanovitj (Romansson) - "-itj" tas bort och kvar blir Romanov, i femininum Romanova.<br />
<br />
===Mellanöstern och Nordöstafrika===<br />
<br />
I många länder i Mellanöstern och Nordöstafrika, till exempel Irak, Syrien, Etiopien, Somalia och Eritrea, är det vanligt att ett barn får ett eget namn och sedan sin fars och sin farfars namn utan ändringar. En person som heter ''Amir Mohammed Ahmed'' har då ''Amir'' som sitt eget förnamn medan hans far hette ''Mohammed'' i förnamn och hans farfar hette ''Ahmed''. Personen har alltså två patronymika. När personer med namn enligt denna stil flyttar till Sverige, registreras enligt [[Skatteverket]]s praxis farfarsnamnet som efternamn och förnamnet och farsnamnet som förnamn, vilket innebär att fadersnamnet registreras som ett förnamn även för kvinnor, trots att det i regel är ett typiskt manligt förnamn.<br />
<br />
I den klassiska arabiska kulturen, t.ex. Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, används förnamn fadersnamn och för finare familjer släktnamn: Mohammed bin Rashid Al-Maktoum är Mohammed Rashidsson Maktoum på svenska - ''bin'', eller i vissa fall ''ibn'', är "son". En dotter använder ''bint'' - Fatima bint Ahmed, Fatima Ahmedsdotter.<br />
<br />
I vissa länder med denna tradition, bland annat Irak, finns det nya namnregler som stadgar att man skall anta [[efternamn]] av [[släktnamn]]styp, men detta är på många håll inte genomfört i praktiken ännu.<br />
<br />
Turkiet avskaffade bruket av patronymikon 1934, innan dess brukades faderns namn följt av ''-oğlu'' ("son") ''före'' sitt förnamn t.ex. ''Mustafa-oğlu Mehmet''. Även armenier, georgier, greker och andra folk i Mellanöstern brukar patronymikon.<br />
<br />
Också hebreiska namn med ''ben'' och arameiska ''bar'' (som betyder ''son till'') är patronymika.<br />
<br />
===Andra===<br />
Spanska efternamn som slutar på -ez (t.ex. Sánchez, son till Sancho, eller González, son till Gonzalo), skotska efternamn med ''Mac'' eller ''Mc'' samt irländska ''O' '' är ursprungligen patronymika som övergått till familjenamn. I ''Wales'' används ordet ''ap'' (kort form av ''mab'', 'son') mellan förnamnet och faderns namn, och i somliga fall har detta sammansmält till vad som har kommit att bli släktnamn (till exempel ''Prichard'' av ''ap Richard'', 'son till Richard') och i vissa fall har en engelsk version av patronymikon förkortats; det mest kända exemplet är ''Jones'' som ursprungligen var ''Johnson''.<br />
<br />
I ''Nederländerna'' förekom det länge parallellt med andra typer av släkt- och tillnamn, som exempel hos målaren ''Rembrandt Harmenszoon van Rijn'', varvid patronymikonet ofta förkortades (alltså ''Harmensz'') och så småningom blev familjenamn. I ''frisiska'' var patronymika ända till 1800-talet vanligare än släktnamn inom allmogebefolkningen, i likhet med förhållandet i Sverige.<br />
<br />
==Se även==<br />
* [[Filionymikon]]<br />
<br />
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]<br />
[[Kategori:Släktforskning för nybörjare]]</div>AndersBhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Den_svenska_emigrationen_till_Nordamerika&diff=4726Den svenska emigrationen till Nordamerika2010-12-25T08:43:15Z<p>AndersB: </p>
<hr />
<div>[[Fil:Amerikalinjen.jpg|left]]<br />
Under 1800- och tidiga 1900-talet lämnade ungefär '''1,3 miljoner svenskar Sverige och flyttade främst till USA'''. Resan gick med båt över Atlanten.<br />
<br />
Visserligen hade den orörda jorden längs det amerikanska gränslandet en stark dragningskraft på fattiga jordbrukare från hela Europa, men vissa faktorer blev särskilt lockande för svenskar. Den religiösa intolerans som den [[svenska statskyrkan]] utövade var illa omtyckt, och likaså den svenska monarkins sociala konservatism och kulturella avståndstagande. Befolkningsökning och missväxt gjorde att förhållandena på den svenska landsbygden blev allt dystrare. Berättelser från tidigare svenska [[emigrant]]er beskrev livet i den amerikanska mellanvästern som ett himmelrike på jorden och hyllade religiös tolerans, politisk frihet och alla tillfällen som fanns för att förbättra sin levnadsstandard.<br />
<br />
Den svenska [[emigration]]en till Nordamerika nådde sin höjdpunkt efter amerikanska inbördeskriget (1861-65). Den amerikanska folkräkningen 1890 angav antalet svensk-amerikaner till närmare 800 000. De flesta av invandrarna blev typiska nybyggare som röjde och odlade upp prärien, medan andra bodde kvar i städerna, i synnerhet Chicago. Unga, ogifta kvinnor som hemma i Sverige hade jobbat som jordbruksarbetare började ofta direkt som hembiträden hos familjer i amerikanska städer. Många av utvandrarna som etablerade sig i USA reste tillbaka till Sverige senare under 1800-talet, och det finns många berättelser om hur deras seder och vanor hade ändrats. Vissa återvände för att tillbringa sina sista år i Sverige, men många ändrade sig när de möttes av vad de ansåg vara en arrogant aristokrati, en grov och nedbruten arbetarklass och bristande respekt för kvinnor.<br />
<br />
Efter en smärre nedgång på 1890-talet ökade utvandringen igen och ledde till riksomfattande oro i Sverige och fick den svenska riksdagen att tillsätta emigrationsutredningen 1907. Den rekommenderade att sociala och ekonomiska reformer för att minska utvandringen genom att "tillgodogöra sig och omsmälta det verkligt goda, som finnes i Amerika". Utredningen gav sitt stöd till Arbetarrörelsens krav på reformer som drevs igenom; så som: allmän rösträtt, bättre bostäder, en allmän ekonomisk utveckling och bättre allmän utbildning. Inverkan av dessa åtgärder är svår att uppskatta eftersom första världskriget (1914-18) bröt ut året efter att kommissionen publicerat sin senaste rapport. Emigrationen avstannade nu nästan helt och var från mitten av 1920-talet inte längre en massrörelse.<br />
<br />
==Se även==<br />
*[[Ellis Island]]<br />
*[[Castle Garden]]<br />
*[[Pier 21]]<br />
*[[Emigration]]<br />
*[[Immigration]]<br />
*[[Migration]]<br />
<br />
<br />
{{stubbe}}<br />
<br />
[[Kategori:Släktforskning i andra länder]]<br />
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]<br />
[[Kategori:Emigrationen till USA]]</div>AndersBhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Ellis_Island&diff=4725Ellis Island2010-12-25T08:40:39Z<p>AndersB: </p>
<hr />
<div>[[Fil:800px-Ellis island air photo.jpg|thumb|250px|right|Ellis Island]]<br />
'''Ellis Island''' är en ö i New Yorks hamn vid mynningen av Hudsonfloden. Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var hamnen på ön ankomstplatsen för många av de [[Immigration|immigranter]] som kom till USA. En del fick vända här och åka tillbaka till sina hemländer, om de till exempel hade kroniska sjukdomar. De flesta släpptes dock in. Många av dessa immigranter bosatte sig under sina första år i New York och norra New Jersey. Hamnen öppnades 1 januari 1892 och stängde 29 november 1954. Under åren passerade 20 miljoner immigranter hamnen, varav 12 miljoner fick stanna. (Före 1892 kom de flesta [[Emigration|emigranter]] till USA via [[Castle Garden]])<br />
<br />
En välkänd skröna, av det slag som är svår att utrota, är att Ellis Island blev känt som en plats där många människor bytte sina namn, eller fick dem ändrade där. Men på Ellis Island fanns det tolkar för mer än 50 olika språk, inklusive svenska, så det var inga språkproblem. Vidare hade alla med sig sina biljetter och andra utvandringspapper, som gjorde att de behöll sina egna namn tills de släpptes ut från Ellis Island, till t.ex. den närbelägna järnvägsstationen i New Jersey och där började många ändra sina namn. Andra bytte namn inom några månader efter ankomsten och valde då ofta svenska familjenamn, i stället för att börja använda amerikanska namn.<br />
<br />
Idag finns ett museum på Ellis Island som går att nå med en färja från Liberty State Park i Jersey City eller Manhattans sydspets. Ellis Island administreras av National Park Service som federalt område och ligger i båda delstaterna New Jersey och New York.<br />
<br />
Både på Ellis Islands och [[Castle Garden]]s hemsidor kan man söka efter svenska emigranter.<br />
<br />
==Se även==<br />
* [[Pier 21]]<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
* [http://www.ellisisland.org/ Ellis Island hemsida]<br />
* [http://www.castlegarden.org/ Castle Gardens hemsida]<br />
<br />
[[Kategori:Emigrationen till USA]]<br />
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]<br />
[[Kategori:Genealogiska internet-resurser]]<br />
[[Kategori:Släktforskning i andra länder]]</div>AndersBhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Pier_21&diff=4724Pier 212010-12-25T08:40:11Z<p>AndersB: </p>
<hr />
<div>[[Fil:Pier21.png|right]]<br />
'''Pier 21''' är en före detta atlantångar-terminal, är '''Kanadas nationella immigrationsmuseum''' ''Halifax'' i ''Nova Scotia''. Den drevs som en fartygsterminal och ankomstshall mellan 1928 och 1971 och förvandlades till invandringsmuseum 1999. Pier 21 är Kanadas sista ankomsthall för immigranter. Anläggningen jämförs ofta med [[Ellis Island]], trots att denna term också används för att beskriva invandringshallen på [[Grosse Isle]] i Quebec. Den gamla hamnbyggnaden på Pier 21 har sedan 1991 utvecklats till ett ''forskningsinstitut'' där man kan sakta men säkert bygger upp en kunskapsbank och med uppgifter om Kanadas invandrade befolkning. Pier 21 har en egen hemsida där man kan söka efter anförvanter.<br />
<br />
<br />
{{stubbe}}<br />
<br />
==Se även==<br />
* [[Ellis Island]]<br />
* [[Castle Garden]]<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
* [http://www.pier21.ca/ Pier 21 - Canada's Immigration Museum]<br />
* [http://en.wikipedia.org/wiki/Pier_21 Engelska Wikipedia om Pier 21]<br />
<br />
<br />
<br />
[[Kategori:Emigrationen till USA]]<br />
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]<br />
[[Kategori:Genealogiska internet-resurser]]<br />
[[Kategori:Släktforskning i andra länder]]</div>AndersBhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Castle_Garden&diff=4723Castle Garden2010-12-25T08:38:34Z<p>AndersB: </p>
<hr />
<div>[[Fil:Castlegarden.jpg|300px|thumb|right|Immigrantregistrering på Castle Garden]]<br />
'''Castle Garden''', som numera går under namnet '''Castle Clinton''', är ett befästningsverk som ligger i Battery Park på södra spetsen av Manhattan i New York City i USA. Befästningsverket byggdes 1812 och är ett cirkelformat sandstensfort som ursprungligen var avsett att hålla britterna borta, men blev med tiden en plats för välkomnade av nya [[Immigration|immigrant]]er.<br />
<br />
Detta blev den första immigranthamnen i New York , som under sin storhetstid mellan 1820-1892 tog över elva miljoner immigranter från Europa till Amerika, för att sedan bli ersatt av [[Ellis Island]], som fortsatte ända till 1954. Idag är dessa några av grundkällorna för amerikaner att hitta sitt ursprung.<br />
<br />
Castle Clinton har under åren efter immigrantverksamheten använts till många olika saker, bland annat en ölträdgård, en utställningshall, en teater, ett mycket populärt offentligt akvarium, och slutligen ett nationalmonument.<br />
<br />
Både på Castle Garden och Ellis Islands hemsidor kan man söka efter emigranter.<br />
<br />
==Se även==<br />
* [[Ellis Island]]<br />
* [[Pier 21]] (Kanada)<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
* [http://www.castlegarden.org/ Castle Gardens hemsida]<br />
* [http://www.ellisisland.org/ Ellis Island hemsida]<br />
<br />
[[Kategori:Emigrationen till USA]]<br />
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]<br />
[[Kategori:Genealogiska internet-resurser]]<br />
[[Kategori:Släktforskning i andra länder]]</div>AndersBhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Genealogiska_F%C3%B6reningen&diff=4712Genealogiska Föreningen2010-12-23T11:37:29Z<p>AndersB: </p>
<hr />
<div>[[Fil:Gf-logga.jpg|60px|left|Genealogiska Föreningens logotype]]<br />
'''Genealogiska Föreningen''' (GF) är Sveriges äldsta rena släktforskningsförening, grundad 1933, med säte i Stockholm. GF är en riksförening, och under de första decennierna bildades en rad regionala föreningar, anslutna till huvudföreningen. Dessa föreningar är nu fristående, och GF är idag en förening som har hela Sverige som arbetsområde. Över åren har föreningen skaffat sig ett ansenligt genealogiskt bibliotek och arkiv (''Släktforskarnas Arkiv och Bibliotek'') som finns att besöka i Solna. Föreningen ger sedan 1950 ut tidskriften [[Släkt och Hävd]]. <br />
<br />
På senare år har föreningen bättre kunnat leva upp till sin status som riksförening genom att aktivt satsa på internet. Samlingarna registreras och [[digitalisering|digitaliseras]] och görs tillgängliga på föreningens hemsida. Den unika samlingen av familjenotiser från 1936 och framåt är ett bra exempel på detta, där materialet efterhand som det digitaliseras blir tillgängligt på medlemssidorna.<br />
<br />
Genealogiska föreningen är sedan 1998 ansluten till [[Sveriges Släktforskarförbund]].<br />
<br />
== Externa länkar ==<br />
*[http://www.genealogi.net Genealogiska Föreningens webbplats]<br />
*[http://www.facebook.com/group.php?gid=269656686776 Genealogiska Föreningen på Facebook]<br />
<br />
<br />
{{stubbe}}<br />
<br />
[[Kategori:Genealogiska_organisationer]]<br />
[[Kategori:Genealogiska_internet-resurser]]</div>AndersBhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Hj%C3%A4lp-forum/Hj%C3%A4lp-forum/Person/Sl%C3%A4kt-relaterade_artiklar&diff=4588Hjälp-forum/Hjälp-forum/Person/Släkt-relaterade artiklar2010-12-19T23:13:10Z<p>AndersB: </p>
<hr />
<div>Hur gör vi med individ/släkt/ätt-relaterade artiklar? Just nu finns det en artikel ([[Düben/von Düben]]) som rör en ätt. Det finns nog många som vill skriva liknande artiklar och redovisa antavlor. Om den allmänna uppfattningen är att det är OK, hur styr vi då upp det för jag misstänker att det utan någon slags tanke bakom kommer det att bli kaotiskt.--[[Användare:Cognatus|Cognatus]] 19 december 2010 kl. 21.59 (CET)<br />
:Det kan bli fina släktfejder... Detta är ju egentligen något som handlar om ett antal enskilda individer (inom en släkt) och därmed inte generellt intressant inom släktforskning. Wikin är inte rätt forum för sådant är min åsikt. Ska alla få lägga upp sin släkt eller bara de med ovanliga efternamn? Ett annat exempel är [[Tingsåspojkarna (ett utvandraröde)]] som är kul att läsa men knappast wiki ämne. Dessutom låst då det har författare trots att wikin ska vara öppen och man inte har ägande av det man skriver. --[[Användare:Edis|Edis]] 19 december 2010 kl. 22.17 (CET)<br />
::Knepigt hur man ska hantera detta. Många kommer som sagt att vilja skriva liknande artiklar. Antingen får man helt enkelt inte tillåta det (och då blir det en del tandagnissel säkert och mycket administratörsjobb) eller så får man förpassa det till en egen avdelning av Wiki-Rötter, t ex en kategori för "Forskning i praktiken", "Forskningsresultat" eller liknande. Källavskrifter skulle kunna finnas där också. "Emigrantöden" finns redan och har visst godkänts av Jojje. Jag tror det blir svårt att hålla en gemensam standard hur artiklarna ser ut om man tillåter rena forskningsartiklar, men det kanske inte är så viktigt. [[Användare:AndersB|AndersB]] 20 december 2010 kl. 00.13 (CET)</div>AndersBhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Mall:L%C3%A4n&diff=4472Mall:Län2010-12-18T15:55:26Z<p>AndersB: mall för län</p>
<hr />
<div>'''<länets namn>''' i <landskapsnamn> och annan inledande text.<br />
<br />
{{Stubbe}}<br />
<br />
==Historik==<br />
Här kan man skriva historik.<br />
<br />
==Geografiska platser==<br />
* Länet gränsar till .<br />
<br />
===Socknar===<br />
* Här räknas socknar upp med wikilänkar.<br />
<br />
===Härader===<br />
* Här räknas härad eller motsvarande upp med wikilänkar.<br />
<br />
===Digitalt material===<br />
* Här anges digitalt material som finns tillgängligt som t ex publicerade CD/DVD-skivor, databaser, digitaliserad arkiv och liknande. Namnge dem och skapa en intern länk för Wiki-Rötter. Externa länkar till andra sidor som kan tänkas innehålla detta material placeras under "Externa länkar".<br />
<br />
===Tryckt litteratur===<br />
* Här anges tryckt litteratur med en intern länk för Wiki-Rötter.<br />
<br />
===Lokala arkiv===<br />
* Här kan man nämna lokala arkiv med en intern länk för Wiki-Rötter.<br />
<br />
===Register & avskrifter===<br />
* Här kan man nämna befintliga register och avskrifter med en intern länk för Wiki-Rötter. Externa länkar till andra sidor som kan tänkas innehålla detta material placeras under "Externa länkar".<br />
<br />
==Övrigt==<br />
* Här kan man ta upp annat som kan vara till nytta vid släktforskning för detta län..<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
* Här kan man lista externa länkar med koppling till länet och släktforskning.<br />
<br />
==Fotnoter==<br />
<references/><br />
<br />
[[Kategori:Län i Sverige]]</div>AndersBhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndardiskussion:Jojje&diff=4465Användardiskussion:Jojje2010-12-18T13:48:41Z<p>AndersB: </p>
<hr />
<div>Hej Jojje<br />
Fixade in de på din önskade topplista. Men hur blir det med de 2200 andra önskade sidorna? Ska de skrivas eller är det överlänkat? Det är ganska otydligt med målet för wikin ifråga om avgränsning mot områden. Var går gränsen mot bygdeforskning? eller militärforskning? eller kyrkoforskning? Dvs till vilken nivå ska det tas med inom olika områden? Jag har beskrivit lite inom kontrakt resp härad men vet ju inte om förbundledning vill radera detta. Eller kan man till och med tänka sig att få skapa kategorier för dessa? (Kategorisidan är ju fortfarande inte ibruk) Eftersom det endast är du av de aktiva som har kontakt med överhögheten är det av yttersta vikt att du styr verksamheten. Det är OK med lite experimenterande men om man lägger ned ett större arbete är det ju viktigt att det sker i rätt riktning så man slipper göra om eller tröttna på allt. Nu är vi ju bara några få skribenter då nästan ingen ny medlem vågar skriva nåt så det borde inte vara så svårt att hantera wikin. <br />
<br />
Var det bara de fyra länkarna i topplistan eller fler du ville ha fixade?<br />
<br />
Annars var det trevligt med ett svarsinlägg på Hjälpforum, det brukar man inte få...<br />
<br />
--[[Användare:Edis|Edis]] 24 november 2010 kl. 21.43 (CET)<br />
<br />
:Hej Edis<br />
:Avgränsningen är ju redan fastställd; Allting som skrivs i Wiki-Rötter ska ha med släktforskning att göra och ska skrivas på ett sätt som förhåller sig gentemot släktforskningen. Det vill säga, att skriver jag någonting om en församling, så är det inte församlingens religiösa verksamhet som ska beskrivas, utan ''bara den för släktforskaren intressanta verksamheten'', som församlingens kyrkoregister, och de eventuella dokument, t.ex. sockenstämmoprotokollen, osv, som kan vara till nytta för släktforskaren. Vidare kan det vara relevant att personer knutna till församlingen - t.ex. prästerna, beskrivs i personhistoriska notiser, eller att man t.ex. kompletterar dokumentationen med en herdalängd.<br />
:Detta gäller allting, inklusive de statliga och militära verksamheter som länkarna vi talat om tidigare. I det fall det finns en massa annan information, kan man skriva den i Wikipedia och lägga en länk dit. Det har jag gjort när det gäller t.ex. [[den spanska kolonisationen av Amerika]], där endast den info som är relevant utifrån släktforskning är inlagd i Wiki-Rötter, men där det finns en länk till Wikipedia för den som vill veta mer. [[Användare:Jojje|Jojje]] 25 november 2010 kl. 10.22 (CET)<br />
<br />
----<br />
Hej Jojje. Jag lägger upp lite län och använder samma mall som Pjoo gjorde för Jönköpings län.<br />
I den finns en kategori: Län i Sverige. Ska den vara kvar eller inte? Den behövs egentligen inte då det inte finns så jättemånga?När jag nu är inne på detta ämne. Ska det finns kategori för strukturer som härader och kontrakt? Finns inte så många nu så det går lätt att införa men då behövs beslut.--[[Användare:Edis|Edis]] 28 november 2010 kl. 12.28 (CET)<br />
<br />
: Hej Edis, Du kan nog ta bort kategorin "Län i Sverige", det är bättre att helt enkelt länka till länssidorna från sidan [[Län]] där man också skulle kunna illustrera länsindelningen genom att placera en klickbar karta. [[Användare:Jojje|Jojje]] 28 november 2010 kl. 12.34 (CET)<br />
::Fixar det. Har du något svar på kategorier för härad/kontrakt?--[[Användare:Edis|Edis]] 28 november 2010 kl. 12.37 (CET)<br />
::: Hade inte sett diskussionen när jag (åter)skapade "Kategori:Län i Sverige". Tycker nog den har en funktion att sammanbinda landets län (nutida och historiska) och som underkategori till "Kategori:Civil förvaltning i Sverige". Jag tycker det är bra att kategorisera artiklar så de får en plats i strukturen. Som det var nu hängde dessa län helt utan någon kategori. Län i Sverige är också i analogi med "Kategori:Församlingar i Sverige". <br />
:::Edis, kategorier för härader och kontrakt tycker jag också är önskvärt. [[Användare:AndersB|AndersB]] 18 december 2010 kl. 14.48 (CET)<br />
<br />
<br />
----<br />
[[Kategoridiskussion:Tätorter i Sverige]] är det avglömt eller ska det vara kvar? Tas den bort bör nog de tre sidorna som använder denna kategori tas bort oxå.--[[Användare:Edis|Edis]] 6 december 2010 kl. 17.14 (CET)<br />
:Japp, såg att du skippade sidorna. Men det jobbiga med omstrukterering är att det behövs mer jobb. De borttagna sidorna dök upp ganska högt i önskade sidor listan då de är länkade som kommun från församlingar inom storkommunen. Kan jag anta att de ska bort som länkar? Se även användandet av [[Jönköping (F)]] som är en Kategori:städer i sverige. Den används som dels storkommun samt stad. Och har den onödiga (F) efter sig. Jag kan gärna hjälpa med fix men måste ha ett beslut innan jag gör något.--[[Användare:Edis|Edis]] 6 december 2010 kl. 22.51 (CET)<br />
<br />
::Jag funderade själv över Jönköping, men kom fram till att städerna, till skillnad mot "tätorterna" faktiskt har ett existensberättigande i Wiki-Rötter. Städernas hantverkare har ju sedan århundraden samlats i skrån, och trots att det inte är lika vanligt som att härstamma från bönder, är det åtskilliga som härstammar från borgarna och arbetarna i städerna. I Jönköpings fall får man nog i så fall betrakta den som den stad den var innan den slogs samman med de andra (historiska) städerna Huskvarna och Gränna, som även de har sitt existensberättigande i wikin. - [[Användare:Jojje|Jojje]] 7 december 2010 kl. 09.08 (CET)<br />
:::Jo, städer har ju lite egen struktur men behöver kanske egen mall. Men vad jag vet har vi inte två städer med samma namn så (F) är onödigt och staden bör sedan inte användas som kommunlänk utan vara just stad i 'historisk' mening. Det är ju stor skillnad mellan staden Jönköping och dagens storkommun. Vad gäller länkar till de 'önskade' tätorterna låter jag dom vara kvar tills besked enl fråga ovan. Gränna är ett intressant exempel. Nu är stads/landsförs sammanfört till en enhet pga JGF inte gör skillnad trots sammanslagning skedde så sent som 1962. De två delarna har ju haft olika rättsskipning etc så det är lite klurigt att plocka in allt i en. Eksjö är dock länkat till en sida som beskriver stadsförs. Ur släktforskningsperspektiv är min åsikt att man borde hålla isär stads/lands församlingarna och i andra hand att det fanns en 'standard' på wikin. I fallet Gränna torde 99.9% av en släktforskares intresse finnas innan 1962 vilket borde styra strukturen.--[[Användare:Edis|Edis]] 7 december 2010 kl. 15.29 (CET)</div>AndersBhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndardiskussion:AndersB&diff=4463Användardiskussion:AndersB2010-12-18T13:33:28Z<p>AndersB: </p>
<hr />
<div>Anders, ta gärna en titt på hela artikeln när du gjort en ändring som den senaste under [[Vänge (C)]], bilderna hade hamnat väldigt konstigt.--[[Användare:Cognatus|Cognatus]] 10 november 2010 kl. 21.12 (CET)<br />
: Kikade på artiklarna och såg att det på någon församling blev lite konstigt med bilder, men tänkte att det kan den som speciellt intresserat sig för församlingen fixa till. Men du har nu gjort det ser jag! [[Användare:AndersB|AndersB]] 11 november 2010 kl. 10.59 (CET)<br />
<br />
<br />
Kan du kika på diskussionen för församlingsmallen. Uppdatering och mall stämmer inte överens--[[Användare:Edis|Edis]] 10 november 2010 kl. 21.19 (CET)<br />
: Se svar på [[Malldiskussion:Församling]]. [[Användare:AndersB|AndersB]] 11 november 2010 kl. 10.59 (CET)<br />
<br />
<br />
Grattis till ökade befogenheter! [[Användare:Jojje|Jojje]] 11 november 2010 kl. 20.55 (CET)<br />
<br />
<br />
Hej. Ang kategori län som återskapats se gärna [[Användardiskussion:Jojje]] i mitten. Jag strök användningen efter Jojjes inrådan. Kan nog vara bra om admin kommer överens.. --[[Användare:Edis|Edis]] 18 december 2010 kl. 14.14 (CET)<br />
:Skumt, men får titta på det. Svårt att hålla koll på allt som skrivs under Användardiskussioner! [[Användare:AndersB|AndersB]] 18 december 2010 kl. 14.33 (CET)<br />
Ang Skänklingen så ska den tas bort. Se [[Diskussion:Skänklingen]] --[[Användare:Edis|Edis]] 18 december 2010 kl. 14.14 (CET)<br />
:Nja, den ska flyttas till [[Öxabäck (P)|Öxabäck]]. Får alltså ligga kvar tills den artikeln finns. Se [[Användardiskussion:GH]] [[Användare:AndersB|AndersB]] 18 december 2010 kl. 14.33 (CET)</div>AndersBhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Hallands_l%C3%A4n&diff=4461Hallands län2010-12-18T12:56:34Z<p>AndersB: +kategori</p>
<hr />
<div>'''Hallands län''' i [[Halland]]. <br />
<br />
{{Stubbe}}<br />
<br />
==Historik==<br />
Här kan man skriva historik.<br />
<br />
==Geografiska platser==<br />
* Länet gränsar till .<br />
<br />
===Socknar===<br />
<br />
Abild <br />
Alfshög <br />
Asige <br />
Askome <br />
Breared <br />
Dagsås <br />
Drängsered <br />
Eftra <br />
Eldsberga <br />
Enslöv <br />
Fagered <br />
Falkenberg <br />
Femsjö <br />
Fjärås <br />
Frillesås <br />
Färgaryd <br />
Förlanda <br />
Getinge <br />
Grimeton <br />
Grimmared <br />
Gunnarp <br />
Gunnarsjö <br />
Gällared <br />
Gällinge <br />
Gödestad <br />
Halmstads stadsförsamling <br />
Hanhals <br />
Harplinge <br />
Hasslöv <br />
Hishult <br />
Holm <br />
Hunnestad <br />
Idala <br />
Jälluntofta <br />
Karl Gustav <br />
Kinnared <br />
Knäred <br />
Krogsered <br />
Kungsbacka <br />
Kungsäter <br />
Kvibille <br />
Källsjö <br />
Köinge <br />
Laholms landsförsamling <br />
Laholms stadsförsamling <br />
Landa <br />
Lindberg <br />
Lindome <br />
Ljungby <br />
Långaryd <br />
Morup <br />
Nösslinge <br />
Okome <br />
Onsala <br />
Rolfstorp <br />
Ränneslöv <br />
Rävinge <br />
Sibbarp <br />
Skrea <br />
Skummeslöv <br />
Skällinge <br />
Släp <br />
Slättåkra <br />
Slöinge <br />
Snöstorp <br />
Spannarp <br />
Stafsinge <br />
Stamnared <br />
Steninge <br />
Stråvalla <br />
Svartrå <br />
Sällstorp <br />
Södra Unnaryd <br />
Söndrum <br />
Tjärby <br />
Torpa <br />
[[Torup (N)|Torup]], Träslöv <br />
Trönninge <br />
Tvååker <br />
Tölö <br />
Tönnersjö <br />
Ullared <br />
Valinge <br />
Vallda <br />
Vapnö <br />
Varbergs slottsförsamling <br />
Varbergs stadsförsamling <br />
Veddige <br />
Veinge <br />
Vessige <br />
Vinberg <br />
Våxtorp <br />
Värö <br />
Ysby <br />
Årstad <br />
Ås <br />
Älvsered <br />
Älvsåker <br />
Ölmevalla <br />
Övraby<br />
<br />
===Härader===<br />
[[Faurås härad|Faurås]], <br />
[[Fjäre härad|Fjäre]], <br />
[[Halmstads härad|Halmstads]], <br />
[[Himle härad|Himle]], <br />
[[Höks härad|Höks]], <br />
[[Tönnersjö härad|Tönnersjö]],<br />
[[Viske härad|Viske]] och<br />
[[Årstads härad|Årstads]]<br />
<br />
<br />
===Digitalt material===<br />
* Här anges digitalt material som finns tillgängligt som t ex publicerade CD/DVD-skivor, databaser, digitaliserad arkiv och liknande. Namnge dem och skapa en intern länk för Wiki-Rötter. Externa länkar till andra sidor som kan tänkas innehålla detta material placeras under "Externa länkar".<br />
<br />
===Tryckt litteratur===<br />
* Här anges tryckt litteratur med en intern länk för Wiki-Rötter.<br />
<br />
===Lokala arkiv===<br />
* Här kan man nämna lokala arkiv med en intern länk för Wiki-Rötter.<br />
<br />
===Register & avskrifter===<br />
* Här kan man nämna befintliga register och avskrifter med en intern länk för Wiki-Rötter. Externa länkar till andra sidor som kan tänkas innehålla detta material placeras under "Externa länkar".<br />
<br />
==Övrigt==<br />
* Här kan man ta upp annat som kan vara till nytta vid släktforskning för detta län..<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
* Här kan man lista externa länkar med koppling till länet och släktforskning.<br />
<br />
==Fotnoter==<br />
<references/><br />
<br />
[[Kategori:Län i Sverige]]</div>AndersBhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=V%C3%A4stra_G%C3%B6talands_l%C3%A4n&diff=4460Västra Götalands län2010-12-18T12:55:48Z<p>AndersB: stubbe</p>
<hr />
<div>'''Västra Götalands län''' bildades som ett storlän den 1 januari 1998 av [[Älvsborgs län]], [[Göteborgs och Bohus län]] och större delen av [[Skaraborgs län]]. Kommunerna Mullsjö och Habo som tidigare ingick i Skaraborgs län ingår sedan dess istället i [[Jönköpings län]].<br />
<br />
Länet omfattar hela landskapet [[Bohuslän]], huvuddelarna av [[Dalsland]] och [[Västergötland]] samt mindre delar av [[Halland]] och [[Värmland]]<br />
<br />
<br />
{{Stubbe}}<br />
<br />
[[Kategori:Län i Sverige]]</div>AndersBhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=%C3%96sterg%C3%B6tlands_l%C3%A4n&diff=4459Östergötlands län2010-12-18T12:55:02Z<p>AndersB: +kategori</p>
<hr />
<div>'''Östergötlands län'''. Residensstaden är Linköping. Länsbokstaven är E.<br />
<br />
{{Stubbe}}<br />
<br />
==Historik==<br />
Här kan man skriva historik.<br />
<br />
==Geografiska platser==<br />
* Länet gränsar till [[Västra Götalands län]] (tidigare [[Skaraborgs län]]), [[Örebro län]], [[Södermanlands län]], [[Kalmar län]] och [[Jönköpings län]]. <br />
===Socknar===<br />
Allhelgona, <br />
Appuna, <br />
Asby, <br />
Ask, <br />
Askeby, <br />
Askeryd, <br />
Bankekind, <br />
Bjälbo, <br />
Björkeberg, <br />
Björsäter, <br />
Blåvik, <br />
Borg, <br />
Brunneby, <br />
Börrum, <br />
Dagsberg, <br />
Dalhem, <br />
Drothem, <br />
Ekeby, <br />
Ekebyborna, <br />
Fivelstad, <br />
Flistad, <br />
Fornåsa, <br />
Furingstad, <br />
Gammalkil, <br />
Gistad, <br />
Godegård, <br />
Grebo, <br />
Gryt, <br />
Gårdeby, <br />
Gärdserum, <br />
Hagebyhöga, <br />
Hannäs, <br />
Harstad, <br />
Heda, <br />
Herrberga, <br />
Herrestad, <br />
Hogstad, <br />
Horn, <br />
Hov, <br />
Hycklinge, <br />
Hägerstad, <br />
Hällestad, <br />
Häradshammar, <br />
Högby, <br />
Jonsberg, <br />
Järstad, <br />
Kaga, <br />
Kimstad, <br />
Kisa, <br />
Klockrike, <br />
Konungsund, <br />
Kristberg, <br />
Krokek, <br />
Kuddby, <br />
Kullerstad, <br />
Kumla, <br />
Kvarsebo, <br />
Kvillinge, <br />
Källstad, <br />
Kälvsten, <br />
Kärna, <br />
Kättilstad, <br />
Landeryd, <br />
Ledberg, <br />
Lillkyrka, <br />
Linköpings domkyrkoförsamling, <br />
Linköpings S:t Lars, <br />
Ljung, <br />
Lönsås, <br />
Löt, <br />
Malexander, <br />
Mjölby, <br />
Mogata, <br />
Motala, <br />
Normlösa, <br />
Norra Vi, <br />
Norrköpings Borg, <br />
Norrköpings Hedvig, <br />
Norrköpings Matteus, <br />
Norrköpings S:t Johannes, <br />
Norrköpings S:t Olai, <br />
Norrköpings Östra Eneby, <br />
Nykil, <br />
Näsby, <br />
Nässja, <br />
Oppeby, <br />
Orlunda, <br />
Rakeryd, <br />
Rappestad, <br />
[[Regna (E)|Regna]], <br />
Ringarum, <br />
Rinna, <br />
Risinge, <br />
Rogslösa, <br />
Rystad, <br />
Rök, <br />
Rönö, <br />
Simonstorp, <br />
Sjögestad, <br />
Skeda, <br />
Skedevi, <br />
Skeppsås, <br />
Skällvik, <br />
Skänninge, <br />
Skärkind, <br />
Skönberga, <br />
Slaka, <br />
S:t Anna, <br />
Sten, <br />
Stjärnorp, <br />
S:t Laurentii, <br />
Stora Åby, <br />
S:t Per, <br />
Strå, <br />
Styra, <br />
Styrstad, <br />
Sund, <br />
Svanshals, <br />
Svinhult, <br />
Sya, <br />
Tidersrum, <br />
Tingstad, <br />
Tjällmo, <br />
Tjärstad, <br />
Torpa, <br />
Trehörna, <br />
Tryserum, <br />
Tåby, <br />
Törnevalla, <br />
Ulrika, <br />
Vadstena, <br />
Valdemarsvik, <br />
Vallerstad, <br />
Varv, <br />
Varv och Styra, <br />
Veta, <br />
Viby, <br />
Vikingstad, <br />
Vinnerstad,<br />
Vist, <br />
Vreta kloster, <br />
Vånga, <br />
Vårdnäs, <br />
Vårdsberg, <br />
Väderstad, <br />
Värna, <br />
Västerlösa, <br />
Västra Eneby, <br />
Västra Harg, <br />
Västra Husby, <br />
Västra Ny, <br />
Västra Ryd, <br />
Västra Skrukeby, <br />
Västra Stenby, <br />
Västra Tollstad, <br />
Väversunda, <br />
Yxnerum, <br />
Å, <br />
Åsbo, <br />
Åtvid, <br />
Älvestad, <br />
Ödeshög, <br />
Örberga, <br />
Örtomta, <br />
Östra Ed, <br />
Östra Harg, <br />
Östra Husby, <br />
Östra Ny, <br />
Östra Ryd, <br />
Östra Skrukeby, <br />
Östra Stenby och<br />
Östra Tollstad<br />
<br />
Ekeby och Risinge har varit delade i två kyrkobokföringsdistrikt. <br />
<br />
Speciella församlingar med egna folkbokföringshandlingar <br />
*Centrallasarettet i Linköping (J.G. Westmans barnbördshus) <br />
*Lasarettspredikanten i Vadstena <br />
*Motala barnbördshus<br />
*Norrköpings lasaretts ministerialböcker <br />
*Norrköpings mosaiska<br />
*Sjukhemspredikanten i Vadstena <br />
*Vadstena hospitalsförsamling <br />
*Vadstena krigsmanshusförsamling<br />
<br />
===Härader===<br />
<br />
[[Aska härad|Aska]],<br />
[[Bankekinds härad|Bankekinds]],<br />
[[Björkekinds härad|Björkekinds]],<br />
[[Bobergs härad|Bobergs]],<br />
[[Bråbo härad|Bråbo]],<br />
[[Dals härad|Dals]],<br />
[[Finspånga läns härad|Finspånga läns]],<br />
[[Gullbergs härad|Gullbergs]],<br />
[[Göstrings härad|Göstrings]],<br />
[[Hammarkinds härad|Hammarkinds]],<br />
[[Hanekinds härad|Hanekinds]],<br />
[[Kinda härad|Kinda]],<br />
[[Lysings härad|Lysings]],<br />
[[Lösings härad|Lösings]],<br />
[[Memmings härad|Memmings]],<br />
[[Skärkinds härad|Skärkinds]],<br />
[[Valkebo härad|Valkebo]],<br />
[[Vifolka härad|Vifolka]],<br />
[[Ydre härad|Ydre]],<br />
[[Åkerbo härad (E)|Åkerbo]] samt <br />
[[Östkinds härad|Östkinds]]<br />
<br />
<br />
<br />
===Digitalt material===<br />
* Här anges digitalt material som finns tillgängligt som t ex publicerade CD/DVD-skivor, databaser, digitaliserad arkiv och liknande. Namnge dem och skapa en intern länk för Wiki-Rötter. Externa länkar till andra sidor som kan tänkas innehålla detta material placeras under "Externa länkar".<br />
<br />
===Tryckt litteratur===<br />
* Här anges tryckt litteratur med en intern länk för Wiki-Rötter.<br />
<br />
===Lokala arkiv===<br />
* Här kan man nämna lokala arkiv med en intern länk för Wiki-Rötter.<br />
<br />
===Register & avskrifter===<br />
* Här kan man nämna befintliga register och avskrifter med en intern länk för Wiki-Rötter. Externa länkar till andra sidor som kan tänkas innehålla detta material placeras under "Externa länkar".<br />
<br />
==Övrigt==<br />
* Här kan man ta upp annat som kan vara till nytta vid släktforskning för detta län..<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
* Här kan man lista externa länkar med koppling till länet och släktforskning.<br />
<br />
==Fotnoter==<br />
<references/><br />
<br />
<br />
[[Kategori:Län i Sverige]]</div>AndersBhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Kalmar_l%C3%A4n&diff=4458Kalmar län2010-12-18T12:54:38Z<p>AndersB: +kategori</p>
<hr />
<div>'''Kalmar län''' utgör östra delen av landskapet [[Småland]] samt [[Öland]]. Residensstaden är [[Kalmar (H)|Kalmar]]. Länsbokstaven är H.<br />
<br />
{{Stubbe}}<br />
<br />
==Historik==<br />
Här kan man skriva historik.<br />
<br />
==Geografiska platser==<br />
* Länet gränsar till [[Blekinge län]], [[Jönköpings län]], [[Kronobergs län]] och [[Östergötlands län]].<br />
<br />
===Socknar===<br />
Alböke <br />
Algutsboda <br />
Algutsrum <br />
Arby <br />
Blackstad <br />
Borgholm <br />
Bredsättra <br />
Bäckebo <br />
Böda <br />
Dalhem <br />
Djursdala <br />
Döderhult <br />
Dörby <br />
Egby <br />
Fagerhult <br />
Fliseryd <br />
Frödinge <br />
Fågelfors <br />
Föra <br />
Förlösa <br />
Gamleby <br />
Gladhammar <br />
Glömminge <br />
Gräsgård <br />
Gullabo <br />
Gårdby <br />
Gårdveda <br />
Gärdserum <br />
Gärdslösa <br />
Hagby <br />
Hallingeberg <br />
Halltorp <br />
Hannäs <br />
Hjorted <br />
Hossmo <br />
Hulterstad <br />
Hultsfred <br />
Hälleberga <br />
Högby <br />
Högsby <br />
Högsrum <br />
[[Järeda (H)|Järeda]], <br />
Kalmar landsförsamling <br />
Kalmar mosaiska församling <br />
Kalmar slottsförsamling <br />
Kalmar stadsförsamling <br />
Karlslunda <br />
Karlstorp <br />
Kastlösa <br />
Kläckeberga <br />
Kristdala <br />
Kristvalla <br />
Kråksmåla <br />
Källa <br />
Köping <br />
Ljungby <br />
Locknevi <br />
Lofta <br />
Loftahammar <br />
Långasjö <br />
Långemåla <br />
Långlöt <br />
[[Lönneberga (H)|Lönneberga]], <br />
Löt <br />
Madesjö <br />
Misterhult <br />
Mortorp <br />
Målilla med Gårdveda <br />
Mönsterås <br />
Mörbylånga <br />
Mörlunda <br />
Norra Möckleby <br />
Nybro <br />
Odensvi <br />
Oskar <br />
Oskarshamn <br />
Oskarshamns mosaiska församling <br />
Pelarne <br />
Persnäs <br />
Resmo <br />
Rumskulla <br />
Runsten <br />
Ryssby <br />
Räpplinge <br />
Sandby <br />
Segerstad <br />
Smedby <br />
Stenåsa <br />
S:t Sigfrid <br />
Söderåkra <br />
Södra Möckleby <br />
Södra Vi <br />
Torslunda <br />
Torsås <br />
Tryserum <br />
[[Tuna (H)|Tuna]],<br />
Tveta <br />
Törnsfall <br />
[[Ukna (H)|Ukna]], Vena <br />
Ventlinge <br />
Vickleby <br />
Vimmerby landsförsamling <br />
Vimmerby stadsförsamling <br />
[[Virserum (H)|Virserum]], <br />
Vissefjärda <br />
Voxtorp <br />
Västervik <br />
Västra Ed <br />
Västrum <br />
Yxnerum <br />
Åby <br />
Ålem <br />
Ås <br />
Örsjö <br />
Östra Ed <br />
Överums bruk <br />
<br />
Kyrkböcker har även förts av:<br />
Kalmar lasaretts ministerialböcker, <br />
Lasarettspredikantens i Västervik arkiv,<br />
Oskarshamns lasaretts ministerialböcker<br />
<br />
===Härader===<br />
[[Algutsrums härad]], [[Aspelands härad]],<br />
[[Gräsgårds härad]], [[Handbörds härad]],<br />
[[Konga härad]],<br />
[[Möckleby härad]],<br />
[[Norra Möre härad]], [[Norra Tjusts härad]],<br />
[[Runstens härad]],<br />
[[Sevede härad]], [[Slättbo härad]], [[Stranda härad]], <br />
[[Södra Möre härad]], [[Södra Tjusts härad]],<br />
[[Tunaläns härad]],<br />
[[Åkerbo härad (F)|Åkerbo härad]]<br />
<br />
===Digitalt material===<br />
* Här anges digitalt material som finns tillgängligt som t ex publicerade CD/DVD-skivor, databaser, digitaliserad arkiv och liknande. Namnge dem och skapa en intern länk för Wiki-Rötter. Externa länkar till andra sidor som kan tänkas innehålla detta material placeras under "Externa länkar".<br />
<br />
===Tryckt litteratur===<br />
* Här anges tryckt litteratur med en intern länk för Wiki-Rötter.<br />
<br />
===Lokala arkiv===<br />
* Här kan man nämna lokala arkiv med en intern länk för Wiki-Rötter.<br />
<br />
===Register & avskrifter===<br />
* Här kan man nämna befintliga register och avskrifter med en intern länk för Wiki-Rötter. Externa länkar till andra sidor som kan tänkas innehålla detta material placeras under "Externa länkar".<br />
<br />
==Övrigt==<br />
* Här kan man ta upp annat som kan vara till nytta vid släktforskning för detta län..<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
* Här kan man lista externa länkar med koppling till länet och släktforskning.<br />
<br />
==Fotnoter==<br />
<references/><br />
<br />
<br />
[[Kategori:Län i Sverige]]</div>AndersBhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Kronobergs_l%C3%A4n&diff=4457Kronobergs län2010-12-18T12:54:05Z<p>AndersB: +kategori</p>
<hr />
<div>'''Kronobergs län''' i södra [[Småland]]. Residensstaden är [[Växjö (G)|Växjö]]. Länsbokstaven är G.<br />
<br />
{{Stubbe}}<br />
<br />
==Historik==<br />
Här kan man skriva historik.<br />
<br />
==Geografiska platser==<br />
* Länet gränsar till [[Blekinge län]], [[Hallands län]], [[Kalmar län]], [[Kristanstads län]] och [[Jönköpings län]].<br />
<br />
===Socknar===<br />
* Agunnaryd <br />
Algutsboda <br />
Almundsryd <br />
Alvesta <br />
[[Aneboda (G)|Aneboda]], <br />
[[Angelstad (G)|Angelstad]], <br />
Annerstad <br />
Aringsås <br />
[[Asa (G)|Asa]], <br />
Berg <br />
[[Berga (G)|Berga]], <br />
Bergunda <br />
Blädinge <br />
Bolmsö <br />
Drev <br />
Dädesjö <br />
Dänningelanda <br />
[[Dörarp (G)|Dörarp]], <br />
Eke <br />
Ekeberga <br />
Furuby <br />
Granhult <br />
Gårdsby <br />
Göteryd<br />
Hallaryd <br />
Hallsjö <br />
Hamneda <br />
Hemmesjö <br />
Herråkra <br />
Hinneryd <br />
[[Hjortsberga (G)|Hjortsberga]], <br />
Hornaryd <br />
Hovmantorp <br />
Hälleberga <br />
Härlunda <br />
Härlöv <br />
Jät <br />
Kalvsvik <br />
Kvenneberga <br />
Kånna <br />
Lekaryd <br />
Lenhovda <br />
Lessebo <br />
Lidhult <br />
Linneryd <br />
Ljuder <br />
[[Ljungby (G)|Ljungby]], <br />
Långasjö <br />
Markaryd <br />
[[Mistelås (G)|Mistelås]], <br />
Moheda <br />
Norra Rottne <br />
Nottebäck <br />
Nöbbele <br />
[[Nöttja (G)|Nöttja]], [[Odensjö (G)|Odensjö]], [[Ormesberga (G)|Ormesberga]], [[Pjätteryd (G)|Pjätteryd]], [[Ryssby (G)|Ryssby]], [[Sjösås (G)|Sjösås]],<br />
Skatelöv <br />
[[Slätthög (G)|Slätthög]], <br />
Stenbrohult <br />
Södra Ljunga <br />
Södra Rottne - se Söraby <br />
Södra Sandsjö <br />
Söraby <br />
Tannåker <br />
Tegnaby <br />
Tingsås <br />
Tjureda <br />
Tofta <br />
Tolg <br />
Torpa <br />
Traryd <br />
Tutaryd <br />
Tävelsås <br />
Urshult <br />
Uråsa <br />
Vederslöv <br />
Virestad <br />
Vislanda <br />
[[Vittaryd (G)|Vittaryd]] <br />
Vrå <br />
Väckelsång <br />
Västra Torsås <br />
Växjö <br />
[[Åseda (G)|Åseda]]<br />
Älghult<br />
Älmeboda <br />
Älmhult <br />
Öja <br />
Öjaby <br />
Ör <br />
Östra Torsås<br />
<br />
===Härader===<br />
[[Allbo härad|Allbo]], [[Kinnevalds härad|Kinnevalds]], [[Konga härad|Konga]], [[Norrvidinge härad|Norrvidinge]], [[Sunnerbo härad|Sunnerbo]] och [[Uppvidinge härad]]er.<br />
<br />
===Digitalt material===<br />
* Här anges digitalt material som finns tillgängligt som t ex publicerade CD/DVD-skivor, databaser, digitaliserad arkiv och liknande. Namnge dem och skapa en intern länk för Wiki-Rötter. Externa länkar till andra sidor som kan tänkas innehålla detta material placeras under "Externa länkar".<br />
<br />
===Tryckt litteratur===<br />
* Här anges tryckt litteratur med en intern länk för Wiki-Rötter.<br />
<br />
===Lokala arkiv===<br />
* Här kan man nämna lokala arkiv med en intern länk för Wiki-Rötter.<br />
<br />
===Register & avskrifter===<br />
* Här kan man nämna befintliga register och avskrifter med en intern länk för Wiki-Rötter. Externa länkar till andra sidor som kan tänkas innehålla detta material placeras under "Externa länkar".<br />
<br />
==Övrigt==<br />
* Här kan man ta upp annat som kan vara till nytta vid släktforskning för detta län..<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
* Här kan man lista externa länkar med koppling till länet och släktforskning.<br />
<br />
==Fotnoter==<br />
<references/><br />
<br />
[[Kategori:Län i Sverige]]</div>AndersBhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Kategori:L%C3%A4n_i_Sverige&diff=4456Kategori:Län i Sverige2010-12-18T12:52:36Z<p>AndersB: +kategori</p>
<hr />
<div>Nuvarande och historiska län i Sverige.<br />
<br />
<br />
[[Kategori:Civil förvaltning i Sverige]]</div>AndersBhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=L%C3%A4n&diff=4455Län2010-12-18T12:51:43Z<p>AndersB: </p>
<hr />
<div>'''Län''' är eller har varit benämningen på regionala förvaltningsområden i Sverige, Finland och Estland.<br />
<br />
Från början avsågs med län ett område som hade [[förläning|förlänats]] till en [[adel|frälseman]] som belöning för hans tjänster mot konungen och riket. Ordet har levt kvar, men har med tiden i praktiken fått en helt annan betydelse.<br />
<br />
''Storlän'' är en ofta använd benämning på län som bildas genom sammanslagning av flera län. Begreppet används framför allt i diskussionen ''innan'' ett nytt län bildats.<br />
<br />
==Sveriges Län==<br />
<br />
Birger jarl och Magnus Ladulås etablerade [[slottslän]] vid en tid när [[ledung]]en omformades till fast [[skatt]]. Det fanns också underhållslän för medlemmar av kungafamiljen, och pantlän vid lån från privatperson till [[kronan]], samt tjänstelän för vilka var utbyte mot militära tjänster. <br />
<br />
En ny länsorganisation etablerades genom regeringsformen 1634. Den ursprungliga vikingatida länsindelningen återfinner man i det som kallas [[Landskap i Sverige|landskap]].<br />
<br />
Landets indelning i län har i princip varit gällande sedan år 1810. Under de senaste decennierna har dock tre större ändringar i indelningen genomförts. År 1968 lades Stockholms stad ([[överståthållarämbetet]]) och Stockholms län samman till ett nytt län kallat [[Stockholms län]]. Den 1 januari 1997 lades [[Kristianstads län|Kristianstads]] och [[Malmöhus län]] samman till [[Skåne län]]. Den 1 januari 1998 lades [[Göteborgs och Bohus län]], [[Älvsborgs län]] och [[Skaraborgs län]] samman till [[Västra Götalands län]] (med undantag för Habo och Mullsjö kommuner som fördes till [[Jönköpings län]] på egen begäran). Mindre gränsändringar hos länen skedde vid kommunreformerna 1952 och 1971.<br />
<br />
==Förvaltningsorganisation i länen==<br />
Myndighetsuppgifterna sköts av [[länsstyrelse]]rna, som är [[staten]]s organ i länen. De politiska uppgifterna sköts av [[landsting]]en/regionerna.<br />
<br />
{{stubbe}}<br />
<br />
[[Kategori:Län i Sverige]]</div>AndersBhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Kategori:L%C3%A4n_i_Sverige&diff=4454Kategori:Län i Sverige2010-12-18T12:50:35Z<p>AndersB: ny kategori</p>
<hr />
<div>Nuvarande och historiska län i Sverige.</div>AndersB