Civilförvaltningens organisation
Version från den 7 november 2010 kl. 21.51 av Cognatus (diskussion | bidrag) (Påbörjat en ny artikel)
Den svenska civilförvaltningens organsiationsstruktur från 1630-talets mitt till 1900-talets början.
Kunglig Majestät
Det högsta beslutande organet inom den civila organisationen var Kunglig Majestät.
Centrala ämbetsverk
Under 1600-talet lades i Sverige grunden till landets nuvarande kollegieorganisation, tiden strax efter Gustav II Adolfs död 1632. De kollegier som först skapades och som ordnades i 1634 års regeringsform var:
- Svea hovrätt, med riksrådets formellt främste ledamot, juristen riksdrotsen som ordförande (chef)
- Krigskollegiet, med riksmarsken i riksrådet som chef,
- Amiralitetskollegiet, med riksamiralen som chef,
- Kammarkollegiet (finns fortfarande kvar, det skapades ur den äldre myndigheten skattkammaren eller kammaren som Gustav Vasa inrättade; ordet kameral har uppstått ur namnet på detta ämbetsverk), med riksskattmästaren som chef; samt
- Kanslikollegiet (nuvarande regeringskansliet) med rikskanslern som chef, vilka med tiden blev den viktigaste av kungens förtroendemän och det viktigaste av kollegierna. Kollegiet ansvarade bland annat för utrikespolitik och inrikespolitik.
Länsstyrelser
Landsbygd
Fögderier
Länsmansdistrikt
Fjärdingsmansdistrikt
Städer
Rådhusrätter och magistrater
Källor
Björn Asker, Hur riket styrdes, Förvaltning, politik och arkiv 1520-1920. Riksarkivet, 2009. (ISBN 978-91-88366-77-1)