Centrala ämbetsverk: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Cognatus (diskussion | bidrag) (kategoriserade) |
Jojje (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
(En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:Lilla riksvapnet.png|40px|left]] | |||
'''Centralt ämbetsverk''' är en traditionell benämning för en statlig myndighet som är direkt underställd regeringen. I modern svensk lag- och förordningstext används i stället uttrycket ''central förvaltningsmyndighet''. Ämbetsverken har sitt ursprung i de ''kollegier'' som uppstod i Sverige från Gustav Vasas tid och framåt, särskilt i och med antagandet av 1634 års regeringsform, och nådde sin moderna form genom departementalreformen 1840. | '''Centralt ämbetsverk''' är en traditionell benämning för en statlig myndighet som är direkt underställd regeringen. I modern svensk lag- och förordningstext används i stället uttrycket ''central förvaltningsmyndighet''. Ämbetsverken har sitt ursprung i de ''kollegier'' som uppstod i Sverige från Gustav Vasas tid och framåt, särskilt i och med antagandet av 1634 års regeringsform, och nådde sin moderna form genom departementalreformen 1840. | ||
Rad 10: | Rad 11: | ||
[[Kategori:Civil förvaltning i Sverige]] | [[Kategori:Civil förvaltning i Sverige]] | ||
[[Kategori:Militär förvaltning i Sverige]] | |||
[[Kategori:Släktforskarlexikon]] | [[Kategori:Släktforskarlexikon]] |
Nuvarande version från 10 maj 2016 kl. 11.09
Centralt ämbetsverk är en traditionell benämning för en statlig myndighet som är direkt underställd regeringen. I modern svensk lag- och förordningstext används i stället uttrycket central förvaltningsmyndighet. Ämbetsverken har sitt ursprung i de kollegier som uppstod i Sverige från Gustav Vasas tid och framåt, särskilt i och med antagandet av 1634 års regeringsform, och nådde sin moderna form genom departementalreformen 1840.
De kollegier som först skapades och som ordnades i 1634 års regeringsform var:
- Svea hovrätt, med riksrådets formellt främste ledamot, juristen riksdrotsen som ordförande (chef).
- Krigskollegiet, med riksmarsken i riksrådet som chef.
- Amiralitetskollegiet, med riksamiralen som chef.
- Kammarkollegiet (finns fortfarande kvar, det skapades ur den äldre myndigheten skattkammaren eller kammaren som Gustav Vasa inrättade), med riksskattmästaren som chef.
- Kanslikollegiet (nuvarande regeringskansliet) med rikskanslern som chef, vilka med tiden blev den viktigaste av kungens förtroendemän och det viktigaste av kollegierna. Kollegiet ansvarade bland annat för utrikespolitik och inrikespolitik.