Danska för släktforskare: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Jojje (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Jojje (diskussion | bidrag) (→Källor) |
||
(3 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 336: | Rad 336: | ||
|- | |- | ||
| '''Skattemandtalslister''' || Förteckningar över skattepliktiga, motsvarande [[mantalslängd]]er i Sverige. | | '''Skattemandtalslister''' || Förteckningar över skattepliktiga, motsvarande [[mantalslängd]]er i Sverige. | ||
|- | |||
| '''Skibsdreng''' || (även dæksdreng, jungmand) [[Skeppsgosse]] | |||
|- | |- | ||
| '''Skifte''' || Arvsskifte, bodelning | | '''Skifte''' || Arvsskifte, bodelning | ||
Rad 420: | Rad 422: | ||
==Se även== | ==Se även== | ||
* [[Danmark]] | * [[Danmark]] | ||
* [[DIS-Danmark]] | |||
* [[Sammenslutningen af Slægtshistoriske Foreninger]] | |||
* [[Samfundet for Dansk Genealogi og Personalhistorie]] | |||
* [[Dansk Demografisk Database]] | |||
* [[Dansk Data Arkiv]] | |||
* [[Arkivalieronline.dk]] | |||
==Källor== | ==Källor== | ||
<references/> | <references/> | ||
[[Kategori:Släktforskning i Norden]] | |||
[[Kategori:Släktforskning i andra länder]] | [[Kategori:Släktforskning i andra länder]] | ||
[[Kategori:Släktforskarlexikon]] | [[Kategori:Släktforskarlexikon]] | ||
[[Kategori:Ordlistor för släktforskare]] | [[Kategori:Ordlistor för släktforskare]] |
Nuvarande version från 3 september 2015 kl. 13.29
Hjälpreda för släktforskare som forskar i Danmark. Här listas språkliga hjälpmedel för släktforskning i Danmark. Trots att danskan har det mesta gemensamt med svenskan, skiljer sig många ord åt. Här förklaras en del av dem som släktforskare riskerar att stöta på i sin forskning.
Släktskapsrelationer på danska[1][2]
Räknetal
Danmark har ett för svenskar komplicerat räknesätt. Man säger inte "trettio, fyrtio, femtio, sextio, osv" utan man räknar i tjog (tjugotal) och halvtjog:
- 10 (ti) - tio
- 20 (tyve) - tjugo
- 30 (tredive) - trettio
- 40 (fyrre - en förkortning av ordet fyrretyve) - fyrtio
- 50 (halvtres - förkortning av halvtredsindstyve) - halv sextio (ungefär som klockans halv sex - fast "halv tre gånger tjugo")
- 60 (tres - förkortning av tredsintyve) - "tre gånger tjugo"
- 70 (halvfjerds - förkortning av halvfjerdsindstyve) - halv "fyra gånger tjugo"
- 80 (fjerds - förkortning av fjerdsindstyve) - "fyra gånger tjugo"
- 90 (halvfems - förkortning av halvfemsindstyve) - halv "fem gånger tjugo"
- 100 (fems - förkortning av femsindstyve) - "fem gånger tjugo"
Talet nittiosju (97) blir således "syv og halvfems" och talet sextionio (69) blir "niogtres".
Ordlista
Danska | Svenska |
---|---|
Adelbonde | Självägande bonde |
Ægtefælle | Make (maka) |
Ægteskab | Äktenskap |
Ægteviede | Äkta makar |
Afdöde | Avlidna |
Aftægt | Undantagsavtal (avtal upprättat mellan den gamle bonden och den nye – ofta en son eller måg, som reglerar den försörjningsgrad som ska gälla under den gamle bonden och hans hustrus återstående livstid, dvs bostad, bränsle, spannmål, potatis, skjuts till kyrka, stad och kvarn, mulbete och hö till egna djur, etc.) |
Aftægtsbolig | Undantag, undantagsbostad (bostad på gården för pensionerad bonde eller bondhustru) |
Aftægtskone | Undantagskvinna |
Aftægtskontakt | Undantagskontrakt, undantagsavtal (se ovan) |
Aftægtsmand | Undantagsman |
Almisse | Allmosa |
Almisselem | Inhyseshjon eller undantagshjon |
Amt | Motsvarade svenska län fram till det att regionerna bildades. |
Amtmand | Landshövding |
Arkivskaber | Arkivbildare |
Av- og tilgangsliste | Motsvaras av svenska ut- och inflyttningslängder. |
Avlsbruger | Lantbrukare |
Badskær | Barberare |
Bedsteforældre | Mor- eller farföräldrar (t.ex: farfar, mormor) |
Bettler | Tiggare |
Birk | Geografisk juridisk enhet mindre än härad, lett av en birkemand. |
Boelsmand | Bonde med egen gård på mindre än tre tunnland. |
Bol | Större torp, mellan 1 och 2½ tunnland stort. |
Bolig | Bostad |
Bopæl | Uppehållsadress |
Brak | Träda, obrukad jord |
Byting | Rådhusrätt |
Bødker | Tunnbindare |
Communicant | Konfirmand eller nattvardsgångare |
Copulerede | Sammanvigda, gifta |
CPR-nummer | Personnummer |
Dagleier (daglejer) | Daglönare |
Daisy | Dansk Arkivalie Informations System (motsvarar NAD svenska Nationella Arkivdatabasen) |
Dampskib | Ångfartyg |
Datter | Dotter |
Degn | Klockare i en församling, kyrkoherdens högra hand, ofta lärare för skolbarnen, m.m. |
Dreng | Ung ogift man, pojke |
Dåb | Dop |
Efterslægt | Ättlingar, avkomlingar |
Ehrverv | Yrke, näring |
Erridspenge | Avradspeng, avgift bonde fick erlägga till jordägaren varje år. |
Fælles | Gemensam |
Fæsteboelsmand | >Fæstebonde med gård som var under 3 tunnland. |
Fæstebonde | Fæster, även kallad hovbonde, var en bonde som betalade avrad och som lydde under >Stavnsbåndet. Man kan likna systemet med åborättssystemet i Sverige. Fæstebonden var ofta tvungen att göra dagsverken åt jordägaren. Under 1800-talet övergick de flesta fæstebønder till att bli självägande bönder och med nya jordlagar 1919 försvann fæste-systemet i Danmark. |
Fæstehusmand | >Fæster som var att betrakta som en svensk torpare. |
Fæster | Se >Fæstebonde |
Fætter | Kusin (manlig) |
Fattigfoged | Man med uppgift att mota bort tiggare från byn. |
Fattiglem | Fattighjon |
Flække | Köping (mindre köpstad) |
Fledføring | Inhyseshjon (nedsättande) |
Foged | Fogde |
Folketælling | Folkräkning |
Forlover | Giftoman |
Forpagter | Åbo |
Fyrbøder | Eldare |
Føde | Mat |
Fødested | Födelseort |
Gadehus | Gatehus, jordlöst hus på landet uppfört på ”gatan”, dvs allmänningen, oftast bostad åt hantverkare eller lantarbetare. |
Gadehusmand | Husman utan jord boende i gatehus. |
Gangdage | Dagsverksdag (hovedage) då fæsteren själv eller någon i hans ställe skulle utföra arbete hos jordägaren. |
Gartner | Trädgårdsmästare (med betoning på mästare) |
Glarmester | Glasmästare |
Grandonkel | Far- eller morföräldrars bror |
Grandtante | Far- eller morföräldrars syster |
Gårdfæstere | >Fæstebonde med gård som var mellan 3 och 11 tunnland. |
Gårdmand | Bonde, lantbrukare, oftast självägande bonde, hemmansägare |
Gårdsæde | >Husmand med egen jord. |
Hæren | Armén (hären) |
Halvfætter | Syssling, nästkusin eller tremänning (manlig). |
Halvkusine | Syssling, nästkusin eller tremänning (kvinnlig). |
Handelsbetjent | Expedit (i t.ex. en lanthandel) |
Hartkorn | ”Hårdkorn” (vete, råg eller korn) det hårda sädesslag vanligen mätt i tunnor, där en tunna hartkorn motsvarar 5 516 m² god jord (i runt tal ett tunnland). |
Have | Trädgård, kålgård, örtagård, köksträdgård |
Herred | Härad |
Hestepassere | Hästskötare |
Hosekrammer | Gårdfarihandlare, knalle |
Hovbonde | Se: >Fæstebonde |
Hovedministerialbog | Kyrkbok som fördes av kyrkoherden och förvarades hos denne (se >kontraministerialbog). Delades ofta upp i flera, t.ex. vigda, konfirmerade, samt födda och döda, män och kvinnor var för sig. |
Hoveri | Det arbete (dagsverken) som en fæster skulle utföra på det gods han brukade jorden i. |
Husfolk | Hushållets medlemmar |
Husly | Husrum |
Husmand | Husmän var ”torpare” med några få hektar jord (självägd eller arrenderad) utan främmande medhjälpare, eller hantverkare som bodde i ett gatehus. Husmansståndet uppstod omkring 1800 och växte kraftigt, så att det 1916 fanns över hundratusen hus. Södra Sveriges husmän motsvarade de danska. |
Husmanssted | Husmansställe |
Hyrde | Herde (även präst – kyrko-herde) |
Håndværker | Hantverkare |
Høker | Hökare, småhandlare |
Inderste | Inhyseshjon |
Indsidder | Inhyseshjon |
Indtaste | Registrera, dvs skriva av uppgifter och föra in dem i ett register. |
Introduktion | Kyrktagning (introduceret=kyrktagen) |
Jæger | Jägare |
Jernbanearbejdere | Järnvägsarbetare, rallare |
Jordebog | Jordebok (register över markinnehav) |
Jordlod | Jordlott, markstycke |
Jordløs husmand | Husman utan jord |
Jyde | Jyllänning |
Karetmager | Vagnmakare, hjulmakare |
Karl | Dräng (arbetskarl) |
Kartofler | Potatis |
Kastellan | Slottsfogde |
Kilde | Källa |
Kobbel | Jordstycke som användes till växelbruk. |
Koffardi | Kofferdi (från lågtyskans kopfardie), handelsfärd, t.ex. kofferdiskepp, kofferdikapten, m.m. |
Koffardiskib | Handelsfartyg |
Kone | Hustru eller kvinna. |
Kontraministerialbog | Fördes av klockaren (degnen) i församlingen, och var en dubblett av den ordinarie kyrkboken. Numera oftast inlämnad till landsarkivet. (Se >hovedministerialbog) |
Kordegn | Se >Degn |
Kro | Även krog i vissa delar av Danmark: Gästgiveri, värdshus, restaurang eller krog på landet. |
Krydsbetjent | Tulltjänsteman anställd av Krydstoldvæsenet |
Kusine | Kusin (kvinnlig) |
Kåd | Torp |
Kådner | Torpare (Sønderjylland) |
Lægd | Distrikt för värnpliktiga män, område för utskrivning av soldater. |
Lægdsmand | Mönsterskrivare |
Lægdsruller | Mönsterrullor, rullor över (ofta tvångs-) rekryterad militär personal. |
Læsekyndighed | Läskunnighet |
Landetaten | Armén |
Landgilde | Avradspenning |
Landmand | Bonde |
Landmilitsen | Militär trupp bestående av värvade bönder och drängar. Motsvarade vårt indelningsverk. |
Landsbyskrædder | Byskräddare |
Laug | Skrå |
Lejehusmand | Husman som hyrde sin bostad under begränsad tid. |
Lejersmål | Lägersmål, utomäktenskaplig sex |
Len | Motsvarade svenska län, men byttes ut mot amt 1660. Numera finns endast regioner. |
Lokkebarn | Utomäktenskapligt barn |
Løsgængeri | Lösdriveri |
Mand (mænd) | Man (män) |
Ministerialbog | Ministeriallängd (kyrkbok, i Sverige uppdelad på födda, vigda och döda, samt andra huvudregister) delades i Danmark upp i en huvudbok som fördes av kyrkoherden (se: >hovedministerialbog) samt en >kontraministerialbog som fördes av >degnen. |
Mølle | Kvarn (vandmølle = vattenkvarn, vindmølle = väderkvarn) |
Møllepligt | Reglerad plikt att mala i överenskommen kvarn. |
Nabo | Granne |
Nevø | Bror- eller systerson |
Nice | Bror- eller systerdotter |
Oldeforældre | Gammelmor- eller gammelfarföräldrar (t.ex: morfars far, eller farmors mor) |
Omgangsfolk | Fattighjon som fick gå runt i gårdarna för att få mat. |
Omgangslem | Fattighjon som blev omhändertagen av sockenbor i omgångar, dvs mot betalning av fattigväsendet, eller som blev satt på fattigstugan. |
Onkel | Ingift far- eller morbror |
Opførsel | Uppförande |
Opholdsbog | Betygsbok som alla utlänningar var tvungna att inneha och som skulle aktualiseras varje gång personen bytte arbete eller flyttade. Närmast att betrakta som en >skudmålsbog för utlänningar. |
Opholdsted | Uppehållsort, hemvist |
Oversøiske | Utrikes |
Parcellist | Husman (Själland) |
Pige | Ung ogift kvinna, flicka |
Podemester | Trädgårdsmästare |
Procurator | Jurist, advokat eller sakförare |
Quinde | Kvinna |
Rækkehuse | Radhus |
Rode | Rote (skattedistrikt i köpstad) |
Rådstue | Rådhus |
Rømningsmand | Desertör eller rymd fæster |
Selvejergårdmand | Självägande bonde |
Skæreri | Tillskärarverkstad |
Skattemandtalslister | Förteckningar över skattepliktiga, motsvarande mantalslängder i Sverige. |
Skibsdreng | (även dæksdreng, jungmand) Skeppsgosse |
Skifte | Arvsskifte, bodelning |
Skifteprotokol | Bouppteckning |
Skovbrug | Skogsbruk |
Skovfoged | Skogvaktare |
Skovløbere | Skogsarbetare |
Skudsmål | Referens (intyg och betyg, frejdbetyg) |
Skudsmålsbog | Ett slags motsvarighet till de svenska inrikespassen, skapat för tjänstefolk där man samlade attester, frejdbetyg och referenser. Lagen krävde att alla som sökte arbete utanför sin födelse-/hemsocken skulle inneha en skudmålsbog. Boken förvarades hos husbonden under anställningen, vilket omöjliggjorde att den anställde lämnade platsen utan lov. Se: >opholdsbog. |
Slegfred | Ogift kvinna som sammanbor med man – enligt dansk lag betraktad som hustru. |
Snedker | Snickare |
Sogn | Socken, används även i städerna där de motsvarar svenska församlingar. |
Sognefoged | Kronolänsman eller fjärdingsman (lokal polisman i landsbygden) |
Sognepræst | Kyrkoherde |
Spækhøker | Charkuterist |
Statsborgerskab | Medborgarskap |
Statshusmand | Statligt stödda torpare |
Stavnsbåndet | ”Bundenhet vid torvan”, ett ofrihetstillstånd närmast att jämföra med livegenskap mellan 1733 och 1788 i Danmark för bönder mellan 14 och 36 år, och först 1800 för resterande bönder. Systemet infördes för att säkerhetsställa manskap åt militären. |
Stillingsbetegnelser | Yrken |
Svend | Svenn, gesäll, dräng |
Svendebrev | Gesällbrev, lärlingens bekräftelse på att han fått erkännande som gesäll. |
Svigerforældre | Svärföräldrar |
Søetaten | Marinen och flottan |
Sølimit | Distrikt för värnpliktiga sjömän |
Tækkemand | Taktäckare |
Tante | Ingift moster eller faster |
Terne | Tjänstepiga |
Til – og avgangslister | Motsvaras av svenska in- och utflyttningslängder. |
Tipoldeforældre | Mor- eller farföräldrars mor- eller farföräldrar (t.ex: farfars farfar eller mormors farmor) |
Tjenestefolk | Tjänstefolk |
Tjenestekarl | Dräng, arbetskarl, tjänare |
Tjenestepige | Piga, tjänarinna |
Toft | Jordstycke avskilt från de gemensamma odlingslotterna, ofta kålgård eller husdjursbete. |
Trosfæller | Trosfränder |
Tyende | Tjänstefolk |
Tøj | Kläder |
Uægte | Oäkta |
Udbygger | Husman, torpare |
Værge | Förmyndare, målsman |
Varefoged | Person som kallar eller hämtar bönder, m.fl. till dagsverken som de är förpliktade till. |
Vognmand | Åkare, kusk med egen vagn eller åkeriföretag. |
Se även
- Danmark
- DIS-Danmark
- Sammenslutningen af Slægtshistoriske Foreninger
- Samfundet for Dansk Genealogi og Personalhistorie
- Dansk Demografisk Database
- Dansk Data Arkiv
- Arkivalieronline.dk